för att underrätta sin chef att miss Cheerly väntat en stund på kontoret, i hopp att få tala med honom. Var hon der, då mr Burg gick derigenom? frågade bankiren. Nej, sir John. Bed henne komma in. Samma intagande, unga flicka, som ådragit sig Harrys uppmärksamhet vid hans förra besök, . blef införd. Hon var alltjemt klädd i djup sorg, men kläderna sutto lösare på den afmagrade gestalten än förut. En lätt, blå ring hade bildat sig kring de strålande ögonen. och hennes kind var blekare än förr. Det låg någonting obeskrifligt sorgligt i den ångestfulla Blick hon fästade på bankiren, då han pekade på en stol. Jag tackar er, sir John; sade hon, i en låg, välljudande ton, men jag är genomvåt, och det skulle kanske ej vara försigtigt att att närma mig elden. Baronen såg ut genom fönstret; regnet föll i strömmar, Tillåter ni mig fråga, tillade hon, om ni fått någon upplysning om skuldsedeln? Ej den ringaste, min bästa unga miss,, svarade bedragaren i en ton af faderlig ömhet, och dock har jag haft all möda ospard alt få sätt. på den. Är ni alldeles säker,, tillade han, att den icke blifvit betald? Ja, tullkomligt, sade hans gäst. Min gode far sade mig det.n Orden darrade på hennes läppar; hennes hjerta var så fullt. Skulle jag ej kunna få träffa mr Burg ? frågade hon. Är hanen gentleman och verkligt hederlig, skall han säkert, om han får veta min värnlösa ställning, icke neka mig betalning endast för en uraktlåten laglig formualitet.; Jag vill icke tala om hvad jag sjelf får umbära och lida, ehuru det stundom är