nägar fortsätta den förbindelse, som så länge egt rum mellan henne och:er familj. Drummond är min bankir, svarade Harry kallt. De båda juristerna vexlade en blick af öfverraskning. . Innan jag lemnar er, sir John, fortfor len förre, skulle jag önska några minuters enskilt samtal med er., Advokaterna togo vinken i akt och aflägsnade sig. Jag har ej glömt mitt löften, sade den unge mannen, så snart de blifvit allena, och är färdig att nu uppfylla det. Se här, tillade han och firamtog ett bref ur det paket han höll i handen, är det bref, hvari ni underrättade Richard Burg om den upptäckt ni gjort rörande hans härkomst; här är ett annat, hvari ni föreslår de vilkor, hvarunder ni lofvar dölja denna sak, och ytterligare äro; här några flera, som I vexladen innan I kommen till en slutlig öfverenskommelse. Men här är ett, som jag bekänner att jag icke förstår; kanske. vill ni gifva mig förklaring deröfver. Ni säger att hans fars revers på femtusen pund till kapten Cheerly är i edra händer. Hvem var kapten Cheerly?, En vän till er aflidne farbroder, hvilken dog i främmande tjenst, svarade bankiren, utan den ringaste tvekan. Och hvarföre blef denna revers utgifven ? Såsom säkerhet för ett lån, upptaget för att befrig godset från en inteckning. Och har detta lån blifvit betaldt? Ja, för nära ett år sedan. Om ni ser igenom räkenskaperna, skall ni finna en qvittens af Emma Cheerly, kapteners enda barn. Harry såg igenom papperen. Allt såg så ordentligt och klanderfritt ut — bankirens svar voro så fullkomligt obesvärade, att han icke längre kunde bysa något tvifvel, utan