tresse, afseendet på dess handel, sjöfart oci natiogalvälstånd i allmänhet kräfva en ovil korlig neutralitet; dernäst, att denna monar kiens neutralitet utsättes för hotande faror om en del af danska armån, med danska of ficerare och under danska fanor, sändes u landet för att användas efter främmande, kriget deltagande makters bestämmelse, oci att derföre, såframt det icke är möjligt elle rådligt att undandraga sig den Holstein-Lauen burg förmenligt åliggande förbundsförpligtel e i hvarje händelse dessa landsdelars kontingen må ställas på en sådan fot och så samn.an sättas, att en tydlig och påtaglig skilnad före finnes emellan Holsteins hertig och Danmarks konung; slutligen, att utgifterna för kontingentens utrustning i ett ändamål, som snararc är emot än för monarkiens intresse och som ganska säkert icke har danska nationens sympati, icke angår monarkien, utan måste åligga de landsdeler, som fillhöra förbundet. För öfrigt uppmanar tidningarne ansedda män i alla landsändar att sätta sig i spetsen för denna opinionsyttring och att bandla med skyndsamhet. : ; ÖSTERRIKE. iUngern. En korrespondens från Mäncher Berättar den 28 Juni följande om ställninger i Ungern: Jag kommer från Ungern, der jag varit bosatt i femton år och står i förbindelse råed en mängd personer, så att jag är noga bekant med förbållandena derstädes. Alltsedan denitalienska frågan börjat utkämpas på slagfälten, ha hoppet och modet i Ungern allmänt återväckts till nytt lif; ungrarne, bos hvilka kärleken till ett fritt fäderneslafd så föga kunnat qväfvas, att den tvärtom förblifvit deras enda diktan och traktan och, om man så vill; deras fixa ide, anse det såsom en följd af händelserna, att en ny vändning måste inträda äfven för dem. Under det österrikiska förtryckssystemet är väl munnen stum och pennan sönderbruten, men ögon och hjertan tala ett språk, som hvarje ungrare förstår. Med otålighet afvaktar man lystringsordet af Frankrike. Samma dag jag afreste från Pesth kringsmögo hvarjebanda rykten om en rörelse i Debreczin, som skulle uppstått vid skatteindrifningen. Då gensdarmeriet icke gjorde tillfyllest, reqvirerades en böhmisk bataljon, bvilken gaf eld på folket: Det talas om 100 dödade och 150 sårade; men ryktet förmäler derjemte, att rörelsen gripit omkring sig samt att en ungersk bataljon vägrade skjuta på folket. De ungerska soldaterna fördes till Pesth, afväpnades och inspärrades i en stor kasern. Vid sista revyen såg man ett italienskt regemente, som blifvit afväpnadt, emedan det i Italien velat med pick och pack gå öfver till fienden. Det var lombarder; officerarne sitta på Komorn eller hafva, enligt andra uppgifter, blifvit skjutna; soldaterna skulle decimeras, men blefvo benådade. I alla Ungerns komitater afbidar man blott tecken till upprorets utbrott. Nyligen ryckte en afdelning husarer in i staden med ropet: Lefve Kossuth!, den afväpnades genast, Österrike låter komplettera bataljonerna, och en allmän konskription är anbefalld. I hela Ungern skola nu inalles endast 21,000 soldater finnas qvar; Galizien är nästan alldeles utblottadt på trupper. Denna omständighet stegrar ungrarnes feberaktiga väntan; men det fattas dem vapen. Man kan dock vara förvissad om, att adelsmän, borgare och prester, ja till och med qvinnor och barn, vid första lägliga tillfälle skola höja ropet: Eljen a Magyar! och slå till... Det wienska pappersmyntet har förorat allt värde, handel och näringar ligga ere, ja hafva af brist på penningar blifvit rästan ornöjliga. I Siebenbörgen, Szeklersretsarne, är byteshandeln redan i full gång: nan ger bröd för ved, en gumse för ett par töflor o. s. v. Att detta i längden ej kan ortfarå inser enhvar. j