lektorer, hvilka. möjligtvis kunna finna sin ära som capitulares förnärmad: af den akademiska kontrollen. som: kallas studentexamen. Man ordar visserligen vidt och bredt -om att ett nytt tidskifte inträdt för skolan; då. dess lärare genom. statsmakternas frikostighet kommit i en oberoende ställning, hvaraf också trossskola följa, och det anses nära nog som ett brott att tvifla derpå, att nit och skicklighet skola framkomma af sig sjelfva, sedan man sålunda stampat i marken;-. men jag måste beklagligtvis, med kännedomsom det förderf, som vidlåder menniskan i allmänhet, och hvarifrån ej ens den erudita delen lärer göra något undantag, och dels med den specialerfarenhet jag här in loco gjort, yrka kontroller, snarare skärpta än slappade: e) Den tredje meningen, som jag förklarat mig sjelf.-dela, -yrkar bibehållandet af studentexamen, ungefär sådan den för närvarande befinnes, d) Den fjerde meningen, som blott är att anse såsomscen utsträckning af den näst föregående, vågar jag-tillsvidare, efter jag ingen erfarenhet har der: omy,satt någon, annan. delar den, anse såsom min egen.; Jag har haft den lyckan att i mina bättre dagar tillbringa ett och annat år i grannriket, ochzder haft tillfälle att göra, som jag hoppas nyttiga iakttagelser rörande skolans och universitetets förhållanden till hvarandra äfvensom produkten af-dessa läroverks gagnande verksamhet. Norgessskolmän hafva nästan ända sedan det nya statsskickets inträdande haft hvad våra nyss fått, en betryggad: ställning. De hafva gjort och göra studier för inträde i lärarekallet, ochde stanna dervid tilldess: deäro pensionsmässiga, utan att på sina äldre sdagär kasta sig in på en ny, af dem förut föga känd; embetsmannabana. Man misstager sig högligen, om man tror, att dessa väl lönade embetsmän äro utan kontroll; eller anser: dem -kunna sakna densamma. Universitetet kontrollerar dem uti studentexamen, den de kalla artium; och det på ett sådant sätt, att om en kringresande examenskomit skulle göra det lika bragöså finge denna komite vara på benen året om, mätter och: dagar.oeb ändå icke räcka till för sköstandet af sitt-vigtiga värf.. Den -examenskomite vi :hafvd vid våra universiteter, och som är så god den :kundeblifva under. de: förhållanden den tillkom, är. :som;så mycket annat, som kallas förbättring i läro verksväg; en frukt afskolläraremötena, som åtskilHligas gånger hållits i-hufvudstaden, och utgör, så vidt ag vet, ett närmande till norska förhållanden. Det r mig kärt att erfara, att denna examenskomite, somvvisserligen har sina lyten, ändå lyckäts göra sig hatad af de myndigheter, som anse sin ära kränkt getom nedsättning af de betyg de. afgifvit vid afgånmgöexamen; Jag yrkar nu, liksom jag gjort vid de beröpåe läraremöteng, en: skärpning af studentexamen i samma riktning som de norska förhållandena gifvävid kånden. Vid Kristiania universitet. anmälas id midsommaren, den enda tid studentexamen får tagas, omkring hundra ynglingar till tagande af studentexamen. Deåna examen pågår oafbrutet un: der hära trenne månaders tid, då de dels förbörasi alla de språk och vetenskaper (i Norge gitvas nem ligertäingå dispenser, utan man fordrar för fillträde till-Statens embeten att hvar och en skall hafya do! kumösteråt sig som egande allmän bildning); som här förekömma såsom examensämnen, dels afgifva skriftliga prof på sin kägnedom af latinska, tyska, franska?och engelska språken äfvensom modersmålet. Dettä sker på det sättet, att de först utarbeta en afhäödling öfvör ett uppgifvet ämne i alla dessa fem språken och derefter verkställa öfversättningar från modersmålet till hvart och ett af de fyra öfriga språken och tvärtom. Detta utgör tretton särskilta skrift liga prof, der det visar sig om de studerat grundligt eller sösligt: -Jag behöfver ej nämna, att de flesta stå sig godt i de muntliga förhören, men att den så källäde kuggnhingen sker med afseende på detun .derhaltiga i-ett eller flera åf de skriftligen afgifni profren. Denna examen kommer länge att här i lan: det anses såsom öfverflödigt sträng, men jag anser den behöfvas, om riket vill förvissa sig om egandet af dugliga embetsmän, enär för duglighet fordras; såsom oeftergifligt vilkor, kunskaper. Jag vet myc ket väl, att, när jag pekat på de norska förhållandena såsom hormala, jag fordrat för mycket, enär våra läroverk, som nyss blifvit i en ringa mån reor: ganiserade, sakna utväg att gifva alumnerna åtmin stone. i gymnasistafdelningen, der det finnes för alls de tre lefvånde språken blott en lärare, den grund lighet de-behöfva för alla de nio särskiltd skriftprofven: Men jag begagnar med glädje det mig sålunda gifnä tillfället att påpeka denna väsentliga brist i vår närvarande läroverks orcanism och yrka tillsättning? utaf en eller tvenne biträdande lärare utaf lägre lönegrad och som må kallas gymnasiiadjunkter, för afhjelpande af denna känbara brist. : Äfven åligger det mig ätt med några ord visa följderna af den stränga norska examenskommissionens tillgöranden. Det är icke blott de allmänna skolorna förbehållet att dimittera till universitetet utan hvar och en civis academicus har jemväl samma rätt. Med afseende på det förra, får det läroverk, som skickat underhaltiga alumner, förstå gången en skrapa från universitetet och, andra gången sådant sker, en tillsägelse att förfara strängare med:de lärare, som anses vållande till de anmärkta. bristerna. Sådana lärare, som veta med sig eller blifva öfvertygade om att de icke kunnat eller velat göra sin skyldighet, taga vanligt vis afsked; för att icke få det, och lemna sålunds fältet öppet för nya och friskare viljor; genom hvilket förhållande läroverket, efter mitt förmenande. alltid kommer att vinna. Rörande enskiltes dimissionsrätt, så förloras den samma stund dimittenter till undergäende af studentexamen presenterat en per son, som blifvit underkänd, och han får, så vidt jag kan minnas, till yttermera visso skriftligt derpå frår universitetskollegium. Stockholm den 27 Juni 1859 N. J. Ekdahl, , P. Ad. Fr. fättegångsoch Polissaker. ;