BES IPB BISRE PEIATSSKSLT TUILIS Ull MUlBA nemligen vid Napoleons hof. Det unga sän debudets befordringar hade gått ovanligt for och franske kejsaren mottog honom. med an märkningen: niär bra ung att represen tera ett så gammalt rike Metternich. ga det bekanta svaret: Ers majestät var e äldre vid Austerlitz — en liten öfverdrif som icke minskade komplimangens . värde Oaktadt sin ungdom ådagalade han en fyndighet och underkunnighet; som gjorde Napo leon alldeles ursinnig, men. som han aldrig kunde få bugt på. — Umgängestalangern: voro hos Metternich utvecklade till högste grad af fullkomlighet. Hans konversation vai lysande och outtömlig, hans sätt elegant, hans smicker fint och oemotståndligt. . Utan syn nerlig värma, med mycket inskränkta sym: patier och utan. djup i öfvertygelsen, hade han ett klart hufvud och en fast hand, kun: de behålla sina egna och utleta andras hemligheter, var den angenämaste man i säll skapslifvet, stiftade sammangaddningar med det-förbindligaste leende, gjorde intriger mid under, en dahs och slog hårdast. till, när det såg. ut som han skulle ge mest efter. Mycket lärde han uten tvifvel af Fouche och Talleyrand. X Efter slaget vid Wagram blef han utrikesminister. Då uppgjorde han giftermålsplanen mellan Napoleon och österrikiska erkehertiginhan Marie Louise, för att skaffa sitt rike tid-att hemta nya krafter. Han ledde underhandlingarne med Champagny. Napoleon blef skild från Josephine, och Metternich följde Marie Louise till Paris. Det, var bara en hödfallsutväg, en förödmjukande uppoffring, .som ej kunde bringa den djupa. oefiigheten till något afgörande slut. Långsamt, varsamt, listigt drog han Napoleons svärfader ifrån alliansen med denne och till att underteckna alliansen i Töplitz 1813, hvilken hade till följd slaget vid Leipzig och Metternichs upphöjelse till furste. I konferenserna; som derefter egde rum; spelade hån en hufvudrol, och underskref Pariserfreden på Österrikes vägnar. Sedan besökte hän England och fick der af Oxfords universitet hederstiteln af doktor. Det var, besynnerligt nog, den enda hådersbevishing som han någonsin erhöll från England, oaktadt han var den egentlige ledarten af Englands vigtigaste bundsförvandt på kontinenten; han, som bar alla verldens öfriga ordnar, hade hvarken strumpebandseller Bathorden. När kongressen i Wien öppnades, blef furst Metternich, som då var 42 år gammal, enhälligt utsedd till ordförande i fredsförsamlingen, och, härmed intog, han sin platssom den ledande statsmannen i Europas angelägenheter. Det visade sig då och efteråt, att för Metternich det ej hade gällt att blott afsätta en djerf soldat, som inkKräktat den franska tronen, utan i vida högre grad att bekämpa 1789 års revolution och dess goda följder: Således förvandlades förbundet, som jagat Napoleon ut på: den ödsliga klippan i Atlantiska hafvet, till den heliga alliansen, hvars syftemål var att störta alla författningar som gåfvo folken någon andelimakten, att qväfva yttranderätten och handlingsfriheten, att återföra despotismen i alla länder. Metternich fullföljde blindt detta system och tillämpade det-i Italien, i Spanien, i alla de tyska staterna och fråmförallt i Österrike. Status quo, var hans lösen; det var ett träffande infall af Paul Louis Courier, när han berättade, att han i en syn hade sett Metternich på mörgonen, då skaparen uttalade sitt varde. ljus!, stå i vrede och. förfäran. och utropa: Min Gud; låtöm -öss--konservera mörkret I, — Politiskt lif och frihet, nationel sjelfständighet, menniskans värde såsom menniska voro i hans ögon galenskaper; en fullkomlig orörlighet i-sinnena, i institutionerna, i tiden var deremot höjden af statsklokhet och lycka: Han invaggade. sig, sin. mönark och de europeiska dynastiötna i inbillningen, att det skulle lyckas genomföra och upprätthålla detta: naturvidriga system af förruttnelsespridande stagnation. Allesammans väcktes hastigt ur sömnen genom 1830 års revolution, och de betraktade med ,misstänksamma ;blickar den pPopuläritetsjägtande Ludvig. Filip, ,som ,efterträdde den gamnmaldagsstele Carl X.: Metternich gedomskådade dock snart medborgarekonungen och triumferade, när, denne visade sin. skicklighet att korrumpera valen och styra, deputeradekammaren, Han fick åter sitt ljufva lugn, sin dödande stillhet, så att när markisen af Löndonderfry kom till Wien 1840 ..efter 18 års frånvaro och frågade Metternich hvad som händt undet-tiden, fanns för denne ingenting annat att-berätta,; än att de gamla fruntimren hade dött och de unga blifvit gamla. — Det var endast England: som bibehöll ett konstitutionelt statsskick och stod som en kärna de demokratiska sträfvandena. Detta statsskick, denna parlamentarism var för Metternich en onaturlighet, en löjlighet, hvars utbredande han öfverallt bekämpade medelst list, våld och mutor. Men den allmänna opinionen, som furst Metternich aldrig trodde på, visade sig dock äfven för hohom såsom en verklig makt, och han måste inse fåfängligheten jaf.30 års arbete i reaktionens tjenst. Pius IX:s löften — sedermera ofullbordade eller brutna — väckte hela Italien, framkallade ropet om nationel sjelfständighet och -skakade det österrikiska inflytandet öfver. halfön, hvilket Metternich hade trott sig förevigt befästa genom förbindelsers och traktaters band; det var nemligen han som hade öfvertalat sin kejsare att hålla till godo med Lombardiet, han som hade gjort furstarne af Toscana, Parma, Modena och Neapel till österrikiska satelliter. han som hade militäriskt. besatt Kyrkostaten och andra delar af Italien, — Den italienska rörelsen: aflade den franska, som för en liten tid störtade hälften af Europas troner. Äfven . till. Wien sträckte sig jordbäfningen. Första stöter träffade Metternich, En deputation: uppvaktade :erkehertig Johan och begärde furst Metlernichs afskedande. Erkehertigen lofvade den det. Metternich hörde sjelf detta i. ett angränsande fum;-ban kom