Genom telegrafunderrättelserna känner man wu, att österrikarne utrymt de sista platser på vestra sidan om Mincio, livilka de höllo esatta, och att de nu fullständigt dragit sig illbaka öfver Mincio. Kejsaren af Österrike har ryckt ut ur Verona och förlagt sitt höga i Villafranca, icke långt från nämnde od, och utan tvifvel skall det anfall, som de allierade i första hand torde komma att rikta. mot Peschiera, för att genom dess intagande, bli herrar öfver den i kommunikationshänseenden vigtiga Gardasjön, föranleda en ny större sammandrabbning, i hvilken de båda kejsarne få tillfälle att uppträda mot hvarandra såsom : härförare. Då kriget nu sålunda hunnit till den punkt, der ett nytt skifte i detsamma inträder och der, enligt en) mängd tyska tidningars mening, Tysklands förpligtelse till beväpnad intervention skulle inträda, kan det vara intressant att läsa hvad pKölnische Zeitung, som så länge underderhandlingarne pågingo var mycket österrikiskt sinnad, men sedan kriget utbröt Llifvit temligen sansad, yttrar om Minciolinien och. dess betydelse ur politisk synpunkt och strategiskt hänseende. Vi meddela derföre ur nämnde blad följande uppsats rörande detta ämne: ;Vid Minciol är alla partiers lösen, de tillitsfullas och de fruktandes) politikers och strategers, fredligas och krigslystnas. Der, säga de, ligger afgörandet! Der utsträcker Österrike med jättestyrka sin jernarm och säger: hit, men icke vidarel Der skall öfvermodet hos Europas nya skiljedomare krossas, säga några, och italienarnes frihet! tillägga andra. Ja, den första franska häst, som vatthas i Mincio, kallar Tyskland, kallar Preussen till vapenI En besynnerlig motsägelse! När fienden kommit till den punkt, der Österrikes största motståndsförmåga börjar, der det efter de krigslystnas egen åsigt är oåtkomligt, ööfvervinneligt; då är fara för handen, då måste Tyskland slå till! Första satsen i denna egna slutledning är så till vida giltig, som å ena sidan Mincios och Adiges flodområdens naturliga läge och terrängbeskaffenhet;: å atidra sidan de befästningskonstens skapelser, som under en menniskoålder ha uppstått under tillämpning af all krigshistoriens erfarenhet och med uppoffring af ofantliga summor af penningar och arbetskrafter, utgöra vigtiga momenter för krigförandet och visserligen rättfärdiga en stor tillförsigt och mycket förtroende till dem En bild af denna trakt, det egentliga bålverket för Österrikes välde i Italien, är derföre intressant. Det törde dervid visa sig, attförtroendet till detta bålverk är välgrundadt, så vidt menskligt förtroende räcker; ty ett vist begagnänide af förhandenvarande fördelar och en skicklig ledning af de tappra armåer, som här skola kämpa mot hvarandra, blir städse hufvudsaken. Men det skall också visa sig, att der, hvarest Österrike kan fördelaktigast nyttja sin egen kraft, är det också minst i behof af andras hjelp. Landet emellan Ticino och Mincio är icke fördelaktigt för försvarskriget; på Lombardiets slätter hafva i de nyare krigen aldrig striderna om besittningen af Italien blifvit utkämpade. Addalinien, från flodens utträde ur Lago di Lecco (den östta viken af Comosjön) ända tills den förenat sig med Po ofvanför Cremona, och Ogliolinien utmed Oglios lopp från Lago dIses till dess förening! med Po ofvanför Bergoforte, sydvest om Måntua, äro alltför utsträckta och tillgängliga för att erbjuda försvarspositioner. Mer än Oglio äF nedre Addaområdet med Lodi och Pezzighetone i förening meöd Piacenza vid Po för en tid hållbart, likväl svårligen mot ett allvarsamt anfall. Af de begge nämnde flodernas många bifloder kom a blött Chiesa i fråga (flyter ur den lilla Lago dIdro från nörr till söder in i Oglio söder om Asola); men denna flod tillhör redan Mincioliniens försvarssystem och utgör dess ytterlihie på ett afstånd af ungefär: 2 svenska mil. Mincio utströmmar vid Peschiera ur Gardasjön och bibebåller med många små krökningar riktningen åt söder, ända tills den utmynnar i öfre Mantuasjön; från nedre Mantuasjön flyter den sedan sydostligt ut i Po. are