En resebekaniskap. (Ur Dickens Household Words.) Den som någon dag ämnar fara från London till Bdinbarg, och icke kan läsa eller lullas till sömn waggonen bör vara synnerligen angelägen att försäkra sig om angenämt ressällskap. Då jag ganska ofta måste företaga denna tur och icke är nog lycklig att på förenämnde sätt kunia fördrifva tiden, har vanan att vid Kings Cross eller Euston square hålla utkik efter passande ressällskap gjort mitt omdöme i detta afseende. ganskaofelbart. Det. flyktigaste, ögonkast är tillräckligt att bland den vid 9-tiden om morgonen der samlade flocken i 4 fall af 5 förvissa mig om, hvem den eller den personen är och med hela noggrannheten hos en uppbördskommissarie beräkna hans stånd och förmögenhetsvilkor, likasom ofta förutsäga hans tankar, utah att förorsaka honom mödan att behöfva öppna sin mun, Fyra femtedelar af menniskoslägtet — eller åtminstone af dem, som åka i första klassens vagnar på jernväg.—kunna sorteras i omkring ett halft dussin bås, och då;man sett ett exemplar af hyartdera slaget, har man äfven sett alla, ty de äro blott: kopior af ett och samma original. Politiserande Klubbister, sprättiga militärer, affärsmän; landtjunkare, prester och proselyfer; ganska beskedligt folk allesammans, öch må de gerna lefva i minst 1000 år! Men en annan sak är att tillbringa en 11 timmars resa i samma vagn med.någon af dem! Om det vackra könet säger jag ingenting, Gud välsigne deras bjertan, och må de aldrig blifva en dag äldre! Hvad beträffar den-saken att inneslutas under 11-timmars tid i en vagn med samma femininumvj ärjag ganska säker, att den äran skulle vara alldeles för stor för mig. Då Mitt val sålunda inskränkes till en femtedel at (manliga) menniskoslägtet, hvilken reser iförsta klas sensvagnar, ochfmitt öga, såsom jag nyss nämnt är ofelbart, väljer jag vanligen den Waggon, som är upptagen af. den mest intelligenta man i trängen Jag-har verkligen aldrig, såvidt jag kan påminn: mig, bopttt något misstag, med undantag af er gång, då, i samma ögonblick jag placerade mig sjel och min nattsäck i en-vagn, den individ, hvars ut seende fästat min uppmärksamhet, steg direkte u densamma med händerna i fickorna. Tisdagen den 20 sistlidne Juli skulle jag, son vanligt, begifva mig norrut från Euston square Emedan jag kom något sent, hade jag brådtom, ocI någon omvexlande samling fanns det just icke, inon hvilken jag kunde göra mitt urval. Då jag hastig gick längs med de redan besatta vagnarne, ville de; obetänksamme konduktören i sin otålighet tvenn gånger sätta mig i bur — första gången i sällska med en skara barnungar, hvilka redan börjat ät