Nu, sade Majken, liksom det föregående verkat en stunds lättnad för henne, nu skola vi rangera oss på bästa sätt... Jag har tröttnat att ligga här på soffan, och jag får nu ett starkt begär att flytta mig till den der länstolen vid fönstret... Jag har min ide, du, en slug idlh Hvad då, kära Majken?, Och Emilia, som blomstrade i sådan kraft som om hon aldrig kunde blifva sjuk, hjelpte vännen attbeqvämt bosätta sig på den plats hon önskade. Jo, det faller mig in att farbror skrifvit 83 af endast politik. Jag känner på mig att någonting händer i afton — och utan tvifvel är det pappa. Du vet attjag också haft en annan id, en stor id, som jag skulle verkställt, om ej den här tröttande sjukdomen bindrat mig. Ja, sade Emilia småleende, du ville med Gädmar ha mött din far i Hamburg. Kanske hade det kunnat verka på honom, men mycket osäkert är det.. 3... och mycket onödigt att tala om. ty nu blir det pappa som i stället kommer till mig. Emilia tordes icke motsäga henne. Kära du, återtog Majken, flytta bort den der stora blomkrukan, som stänger utsigten ... Se, Emilia, hösten har redan kommit med stora steg... Månskenet är slut, och aftonskuggorna falla redan Men hvart gick du?, Jag är ju här hos dig. Ja, du är alltid hos mig — du är så god t, Huru god kan jag vara, att icke du förtjente långt merl! då . Du har orätt, mitt barn — du ser ju att jag ej vill ödmjuka mig under Herrans tuktan. Jag vill ännu bli en jordens brud, då jag borde tänka -på något annat. Älskade Majken, är det rätt att dina fantasier så ofta vända sig åt den sidan? Jag undrar hur tidigt Thorborg kommer