SS mmmeaet SS En stund vägde han det i handen. Slutlijen utropade han: Gå din väg och stå icke här och spionera mig som vanligt Hustrun gick sakta ut. Hon tyckte: falikomlige et LD hvarje hävs utrycks som rör lenne. hennes känsli; samlad kring dottern. ma-könslighet var Då Moss blef ensam, sökte han först, om möjligt, att gå in isitt eget väsende och söka rätt på den stormodiga ande, som regerat der dagen förut. od og intet annat än jet han mest skydö: den vackl: den darrande rädsla. oklande oron och Hvad kan hon vil vilja... naturligtvi jag åter skall gå in till henne. Men deraf big ingenting. pl Ar ejl nder tiden bröt an brefvet och ET han följande: månd Till undvikande : ett nytt uppträde, som jag känner mig ej kuna utstå och som dessutom ieke hjelpte mitill något resultat, finner jag mig tvingadrtt under nattens tystnad gifva. mig utaf. Jag sadlar. sjelf min häst — så att pappa r ej straffa någon. rst far jag till kellgården, sedan... få vi se. Må Gud allsmäktig — ingi bästa rådet! — nr gifva pappa det Jag väntar. Drif miei läöj ! bed? öd innerlig ödnkaet Beta happas I vild yrsel utropade MN: Gud fördömme, hon rymt — honhar. verkligen rymt... Nå, omg detta glömmer... Hon skall få höra af Mm hon skall få höra a i Majken. f mig Ett fulladdadt moln si fram öfver hans sinne, hans tankar — hötjerta kom ej ens med i räkningen jen stackars hustrun v 3 visa sj Hotm kunde dock täljunnas Yäval der hon stod utanföre dörren, ande mellan de båda tankarne: Skall jag.ller skall jaj icke försöka att tela för he? Jag