mtet fosterlandskt hjerta skall vid denna upptäckt-hålla sig kallt. (Forts.) Svenska lärarinnornas poenslonsförening. Den nuvarande styrelsens förklaring ). Med djup smärta och motvilja ser styrelsen för svenska lärarinnornas understödsoch pensionsförening sig föranlåten att i dag vädja till den instans som qvinnan i vårt land — särdeles i frågor af grannlaga art — sist af allt känner sig hågad att anlita — allmänna omdömet, offentligheten. Vi tvingas likväl nu dertill af en, i de flesta af hufvudstadens tidningar införd artikel eller 3. k. protesto, riktad emot förhandlingarne vid den bolagsstämma som den 21 dennes hölls i Wallinska skolans lokal, och hvilken protest till vår förundran var undertecknad äfven med ett och annat namn, som förut vi lärt oss att akta och värdera. Den nämda protesten, som är af ganska graverande beskaffenhet, vill styrelsen här punktvis upptaga och besvara. Således först: att mll Deland vägrat att emottaga de inlemnade fullmakterna., Hvad beträffar denna anklagelse, erkänner mll Deland villigt och gerna sitt misstag, föranledt af ordalydelsen i stadgarnes sista som, aldrig nämnande ordet fullmakt, utan endast upptagande uttrycket de närvarande,, icke ansåg dessa ord liktydiga, hvilket bäst visar sig deraf att hvarken hon eller någon af de många delegarinnor som voro af hennes avis, sjelfva begagnade den mängd fullmakter, hvarmed de voro försedda. Andra: ordföranden afslog begärd voterting öfver lämpligheten af de nuvarande stadgarne. Någon i vanlig form begärd votering afhördes icke. Tredje: matt revisionsberättelsens uppläsande i sin helhet först vägrades — hvad vi åtminstone icke veta af — och att, när den slutligen upplästes, verkstäldes den på ettvanställande (?) sätt. En delegarinna uppläste densamma, punkt för punkt och siffra för siffra ända till tablån öfver föreningens år 1865 supponerade ställning, hvarefter nämda delegarinna öfverlemnade berättelsen till ordföranden, som fortsatte der sifferberäkningarne slutade — vi förmoda att dessa siffror bättre skola fattas, då man i tryck får se dem, än vid deras blotta afhörande — och sedermera ärda fram eller till och med de undertecknade namnen. Vi både hoppas och önska att denna revisionsberättelse må i sin helhet införas i tidningarne, och äro så långt ifrån att frukta densamma, att vi till och med snart skola taga oss den friheten att, hvad just dessa siffror beträftar, visa de illa betänkta och för de högt aktade hrr revisorer, som det synes, ganska vilseledande uppgifter, hvarmed några af den afgående, styrelsens ledamöter, i tydligt missförstånd om våra stadgar, tillhandagått. Fjerde: vatt ingen årsberättelse afsr Denna årsberättelses författande hade lå tillkommit den afgående styrelsen och icke mll Deland, som under årets lopp vistats i främmande land. Likväl upplästes af mll Deland Sekreterarens resumå, innehållande allt hufvudsakligt, och voro de 22 protesterande delegarinnorna bestämdt de enda som ej hörde densamma. Att slutligen, för det femte, flera I. ledamöter: af ordföranden vägrades ordet och nedtystades.s Mot detta sistnämda klagomål bedja vi att få anföra blott en anmärkning : Bolagsstämman företedde tyvärr närvaron af de mest stridande åsigter, och minoritetens förbittring gaf sig ofta under ordförandens tal högljuddt tillkänna; afbröt hennes anföranden och förorsakadesen oreda, ledande till flera omsägningar och onödig tidsutdrägt. Att under dessa afbrott — vi känna icke om de preeist höra till det skickliga? — mycket af hvad som kunnat sägas uteblef, hålla vi icke otroligt, men hvad vi deremot förvisso veta, och hvad bolagsstämmans hela auditorium medl oss kan taga på sin ed, — det är, att då v. erdföranden i den afgående styrelsen, således sjelfva hufvudorganen för minoriteten, talade, då herrskade i rummet den djupaste, af intet enda ord afbrutna tystnad — ett, som vi våga tro, temligen slående bevis på huru majoriteten uppfattade sin skyldighet att tiga, och: derigenom visade sitt begrepp om takt. Likaså, då en annan ledamot af nämde styrelse framkom med ett s. k. bemedlinde förslag, som, utan att mötas af märkbara sympatier, likväl l afhördes med skyldig uppmärksamhet. Vittnena på dessa båda fakta äro alltför många för att kunna jäfvas. Längre försvara vi dock ej denna sak; vi tillägga blott att den foglighet och det undseende, hvarmed ordföranden upptog ett och annat alltför opassande ord, icke kunde annat än väcka mångens upp) riktiga beundran, såsom bevis på en sjelfbe-: herrskning, satt på väl hårda prof. ; Vi måste, eburu ogerna, upptaga ännu. ettlyttrande. i protesten, ett yttrande som, opartiskt pröfvadt, måhända skall, mera än något annat, hos hvarje rättvist och för det skick-! liga tillgänglig menniska väcka sympatier för j den person, hvilken sålunda blir apostroferad, ! nemligen att — pensionsföreningen hvarken ! bör pkan. bero af mamsell Delands en-! skilta frikostighet.. — Det är så man anser l i i n tillständigt att yttra till sin förenings stiftarinnal... Den udd, som ligger i dessa ord, har, just i anledning af betydelsen af nämda namn, sanning blifvit förslöad, enär den så påtagligt otacksamma, som dessa ord yttrat, begagnande dem såsom ett vapen, ovilkorligen och vid tanken på allmänna opinionens dom har måst känna sin hand darra. Pensionsföreningen har att tacka sin stiftai rinna för både stora pekuniära uppoffringar ! och otroliga mödor, och såvida annars fler! talet af oss medlemmar få räknas till pensionsföreningen, äro och blifva vi tacksamma för allt hvad mll Deland och andra personer, hvilka ledas af verklig välvilja för den goda saken, kunna erbjuda oss. Det vore en illa placerad och af inga andra pensionsföreninar bruklig: stolthet att tillbakaskjuta extra idrag. Icke heller — märkom det väl — består någon enda af dessa pensionsföreningar af ensamt egna insatser. Styrelsen vill, till-följd-af hvad som passerat, gå minoritetens önskningar till möte meddelst er, i laga ordning pålyst fortsättning af den ordinarie bolagsstämman att ske i början af September månad detta år, och hvarom vidare skall minst en månad förut tillkännagifvas. E Som mll Deland är vår förenings stiftarinna, som hon är vår; till och med år 1860 antagna ordförande, frågas om hon icke ensamt i dessa båda egetiskaper hade haft full rätt att i god tid och vederbörlig ordning delgifvas beskaf-! fenheten af de förslag den afgångna styrelsen ämnade att vid bolagsstämman framlägga? Sördags föyftande hvarken mer eller rhindre än en fullkomlig omstörtning af allt hvarför ) Redaktionen har ansett sig icke böra vägra införandet af deona förklaring, ehuru vi befara att föreningens styrelse icke genom densamma lärer lyckas undanrödja den hos allmänheten redan, på grund af framlagda kalkyler, fotade öfvertygelsen, att de nu gällande grunderna för: pensioneringen göra föreningens framtida bestånd till en omöjlighet. Läsaren lärer för öfrigt finna, att skrifvel