Bref till en väninna från Köpenhamn. I. Den 21 Maj. Om vi här i Danmark fira den första Maj, åka ut till Djurgården eller sitta i fönsterna vid någon Storgata på något Ladugårdsland? Nej, min käre vän! , Sådana hedningar äro vi här, att vi låta första Maj passera som hvarje annan dag och knappast alls observera, att Maj med rosor i bättew gör sitt inträde och skrapar -på foten för oss. Orsaken är väl egentligen den, att våren här verkligen vanligtvis kommer mycket förr än i Btockholm, och ätt denna första Maj, om rätt skulle vara, då borde här firas — i April. När nibörjar äta apelsiner — detta hör ju till första Maji Stockholm de signeur, — hafva vi hör redan — ätit upp dem, och när ni åker ut till. Djurgården, för att se de första grässtråen, hafva svi här redan hatt så mycket sönt, att man på sina ställen redan en gång låtit lan gå deröfver. Historiskt, brukar en viss författare säga. ; Alltså, någon första Maj veta vi ej här i Köpenhamn -af annorlunda än som första dagen i en ny. månad; men deremot hafva vi vid denna tid en fest, som kallas store Bededag och om hvilken du säkerligen ej har den minsta ide, Det var just i går. Det är i Danmark den största helgdag af årets alla, och är verkligen till den grad helig, att man denna dag omöjligt skulle kunna lefva sitt if lekamligen fram, såframt man ej dagen förut försåge: sig. med hvad man: behöfver, liksom mar provianterar sig till en belägring. Arledningen till-denna kuriösa helgdag midt i veckan lär vara den, att Struensee, som, i de få månader hän regerade Danmark, företog sig att i galopp sätta tusen reformer igenom