STCCEHOLM den 11 Maj. Att det pågående kriget, äfven om det, såsom önskligt och tillsvidare sannolikt är, kommer att inskränkas till Italien, måste bli mycket blodigt och kan bli ganska långvarigt, ha vi för några dagar seda å i en blick på krigsteatern och krigsutsigterua. Sedan kejsar Napoleon i sin proklamation till franska folket förklarat, att striden icke kan slutas, innan österrikarne äro undanträngda från Italien och österrikiska regeringen å sin sida hellre vill sätta allt på spel än göra äfven de riogaste medgifvanden i afseende på Italiens oberoende, måste striden bli ytterst hårdnackad och taga de respektive makternas kraftansträngningar i anspråk. Vi ha förut sökt göra en beräkning af den truppstyrka, hvarmed man å ömse sidor skulle kunna uppträda på krigsteatern. Det kan nu vara af intresse att se, huru man från fransk sida bedömer den fiendes styrka, mot hvilken man öppnat en idtutseende strid. Vi meddela derföre ur Sitcle, följande uppsats om Österrikes stridskrafter: Kriget är börjadt de jure; inom ett ögonblick kunna vi erhålla underrättelse att det begynt de facto. Det är då tid att med lugn och fasthet betrakta de eventualiteter, som derur kunna uppstå. Vi hafva två mäktiga skäl till tillförsigt; rättvisan af den sak som vi skola försvara, den oförskräckta tapperheten och patriotismen hos vår armå. Under den -bekymmersamma ställning, hvari vårt land nu råkat, har den dagliga pressen allvarliga pligter att uppfylla. Hon bör bringa till allmänhetens kännedom alla de underrättelser hon inhemtar, och lkväl icke yppa något af det som skulle kunna upplysa den gemensamma fienden om vår armås rörelser, om våra disponibla krafter, om vidden af de nationelia hjelpkällorna. Men denna förbehållsamhet har sitt oeftergifliga korollarium. Det r likaså vigtigt att känna de krafter, hvaröfver fienden kan disponera, som att lemna ihonom i okunnighet om allt hvad som kan menligt inverka på våra truppers verksamhet. Upplysningar, hemtade från trovärdig källa, tillåta oss bedöma hvad Österrike kan förmå emot oss. Väl är, då den allmänna opinionen vet, hvarefter den skall rätta sig rörande en så vigtig fråga. Det är blott tre makter i Europa som äro i besittning af stora stående armdåer: Frankrike, Ryssland och Österrike. Preussen, ehuru visserligen en ganska ansenlig militärmakt, kan dock icke i detta afseende sättas i jembredd med nämde trenne stater. Frankrikes militärstyrka kan, i händelse af Ikrig, uppbringas till 700,000 man. Ryssland kan upphinna denna siffra, men icke öfverstiga den, emedan vakanserna, till följd af underlägsenheten i Rysslands sociala organism, derstädes äro vida större än i mindre vidsträckta länder, försedda med bättre medel till kontroll, med mera fullkomliga kommunikationer. Österrike är, påstår man, i tillfälle attlikaledes uppsätta 700.000 man; Det är dock endast de till dess fördel mest talande statistiska arbeten som upptaga dess trupper till denna siftra. Men äfven om så vore förhållandet, kan man deraf icke sluta till att Österrike har jemngoda stridskrafter med Frankrike. Vår armå bildar i sjelfva verket en fast, af Tika beståndsdelar sammansatt, nationelamassa. Den österrikiska armen deremot saknar homogenitet, emedan -den rekryteras bland 6 eller 7 olika nationaliteter: tyskar, polska slaver, czecher, magyarer, illyriska slaver, italienare och rumäner. Denna raceskilnad är ett obestridligt svagIhetselement, som till och med kan blifva högst farligt för den österrikiska monarkiens existens, i händelse, vid ryktet om ett frihetskrig, sådant som nu i Italien tager sin begynnelse, de öfriga nationaliteterna derifrån hemta anledning att göra anspråk på oberoende ätven för sig. Denna fara har redan lifligt sysselsatt österrikiska styrelsen. Att skicka de italienska regementena till Ungern eller Böbmen, de ungerska och galiziska till italienska provin:gerna har icke synts den medföra tillräckliga :garantier. Styrelsen fattade sistlidet år det :beslut, att för framtiden icke, i och för armåns rekrytering, göra något afseende på de lika racerna inom kejsardömet, utan skulle Werje kår bildas utan ätskilnad af soldater ur alla provinser. Men utom att tid felats för tiltämpning af denna grundsats, låter der icke heder i sin helhet utföra sig. Detta öl Jätt att inse, ty ehuru kommandoorden föl samtlige trupper gifvas på tyska språket, till. låter likväl icke en punktlig tjenstgöring, si väl i helhet som detalj — synnerligast be träffande infanteriet och kavalleriet, hvilke alltid äro samlade i stora massor — att et regemente är sammansatt af soldater, som tal: 5 eller 6 olika språk, utan att förstå hvar ndra. a ljd af detta dubbla motiv är sålund; I tv. a armån ännu i denna dag organi österrikisk. .omförvandtskap. serad efter Ste mnkt betraktad, fördelar si Ur denna synpu. nnda på de olika natio österrikiska armen SM tan tager sinarekry naliteter, bland hvilka M--:fya, beteckna, vä ter. De siffror vi här återgia lrigstot: ? förståendes, antalet trupper Pp Man. E diet. ienska trupper (från Lombardiet, Haljorel Jolehska Tyrolen)... 85,00( Polska trupper (från Galizien, BukoWina) ses. serven 86,00( Czechiska trupper (frå Ve EE ren, hertigdömet Schlesien, 63.00 Böhmen) ss.csecsr reser et slaviska trupper (från konungarike Slaviska-t Pp Croatien, Sla