ående aftonens. välsignelserika nyhet gifvit fe och lifsluft, och det oaktadt det i verkligheten ej fanns mer bopp till planernas realiserande än förut. Nu, sade Hjelm, v,är det tid för mig att gå till göromålen, och på Guds makt skall jag i dag icke sluta mina kalkyler innanjag fått någon ljus idå. På eftermiddagen reser jag ned till Siversen för att tala om utvägen att komma i åtnjutande af Kerstin Ingegärds hemgift. Du får se om min: filosofi nu går ut på annat än att förbrödra mig med hvarje slags göromål som blir nödvändigt. Att säga det Emilia vid sådana ord såg lycksalig ut, är öfverflödigt: hon strålade, och aldrig blef väl en man uppmuntrad:af vackrare leenden. Och jag, svarade hon, skyndar ut att se till min middag — det skall bli festivitet i dag på två de mest förledande vildänder, och kaka som desert att fullända högtiden. Men Emilia hade nätt och jemnt hunnit sluta sina anordningar, då Uljana kom inrusande och förkunnade att Gläborgsherrskapet körde upp på gården. Den unga frun ilade ut, och både hon och Majken blefvo vid deras möte lika förvånande, Emilia öfver Majkens så djupt nedslagna och allvarsamma utseehde, och Majken öfver Emilias så underbart sprittande och sällhetsbådande väsende. Hvad i guds namn har händt? frågade de ömsesidigt, utan att någondera fick svar. Nu kom Moss fråm med sin stora hand, och han såg så hjertegod ut, ehuru dyningarne efter en stor uppröring ännu vorö synbara på hans ansigte, att Emilia med en känsla af tydlig välvilja gaf honom sin hand. . MHvad höll fru Hjelm på med? Det måtte icke ha varit något ledsamt, Jö, jag var sysselsatt att i köket ställa lite