hvilken tillökning det efter några timmar åte förlorar. Den löjliga historien om förlusten af marker kött mellan hvarje vägning, och så ledes 30 på hvarje djur under de 6 vecko försöken fortfarit, borde kunna anses veder lägga sig sjelf; men då vi gjort oss det be sväret att taga reda på denna sak, vilja vi för de mindre tänkandes skull, ej underlåti att meddela hnru härmed hänger tillsammans i hvilket ändamål vi från inspektoren å ex perimentalfältet begärt och erhållit det behö rigen verificerade intyg, som nedanföre bi fogas. Det visar sig deraf, att fåren varit gansk: väl födda, och att då någon vigtförlust ho: tackor som gifva di är vanlig och svårliger kan helt och hållet förekommas, ingen an: ledning finnes till förvåning öfver, att de för lorat så mycket som skett, men väl till belå. tenhet deröfver, att de förlorat så ritet, att de bör anses för alldeles intet, enär förlusten icke är större, än att den kan hafva uppkommi deraf, att djuren blifvit vägda den enå gången mer, den andra gången mindre mätta. Det återstår nu blott att nämna några ord om lammen, om hvilka det heter, ,att de ragla i sitt ståtliga palats, — Det sanna är. att med undantag af 2:ne lam, som under påskveckan voro sjuka, hafva de alla några och trettio till antalet) varit och äro lifliga. friska och vid godt hull. Flera utmärkta landtbrukare, hvilka under de sista veckorna besett fåren, hafva förklarat sin belåtenhet med så väl deras som lammens ut eende och påtingat afvel. Särskildt må det nämnas, att Just vid den tid i påskveckan, då författaren lärer besökt experimentalfältet, besågos fåren af en — såsom det säges — skicklig landtbrukare, hr possessionaten Norling på Melby. som fann sig så belåten med de raglande lammens utseende, att han genast, för en annan större possessionats räkning, tingade 4 stycken af dem, att afhemtas vid omkring 4 månaders ålder, och betalas med 30 rdr rmt st. Detta faktum torde bäst bevisa grundlösheten af det yttrade tadlet, och vi tvifla ej. att om vår glade diktare skulle vilja vända sig till hr Norling — som för öfrigt är oss alldeles obekant — denne skall gifva schäferiet på experimentalfältet samma goda vittnesbörd i ord, som han på ett långt kraftigare sätt redan afgifvit i handling. Slutligen uppmana vi hvar och en, som har verkligt intresse för saken, att sjelf genom ett besök på experimentalfältet -taga kännedom om schäferiets verkliga beskaftenhet och tillstånd. : OcK härmed taga vi farväl af den glade diktaren. Vi önska visst helst att få lefva i fred med hela verlden; men kan striden ej undvikas, så skola vi alltid önska oss motståndare, hvilka med samma behag som han, före lika oskadliga, fastän föga glänsande vapen. 0. JENIES VESG ET FILNEE TUNER SKE KAN Torv