SARI E SASEG TARAS TALAT Baer ATEA Rod tent, SR GEN LAR En blick på jernvägsfrågans utveckling i Sverge. Under denna titel förekommer uti Tidskrift för byggnadskonst och ingeniörvetenskap, första häftet för innevarande år, en afhandling i mer än ett afseende märkvärdig nog för att gifva anledning till hvarjehanda betraktelser, Uti ett arbete, som utgifves,enligt hvad titeln: antyder, specielt med afseende på byggnadskonst och ingeniörsvetenskap, samt har en arkitekt (hr Edelsvärd) och en civilingeniör (br Nerman, dessutom: löjtnant vid kongl, vägoch. vattenbyggnädskåren) till redaktörer, väntade man sig att en artikel med den här citerade öfverskriften skulle ineddela några underrättelser. om det tekniska af ämnet, såsom huru beskaffade de första banorna varit, hvilka förbättringar skett, om arbetsmetoder och förbättringar derå, hvilka ingeniörer användas, hvad erfarenhet de ega och hvilka åtgärder blifvit vidtagna för att tillverka materialier inom landet eller anskaffa demutifrån, jemförande kalkyler af kostnaderna dervid, uträkningar hvad jordgräfningskostnader och sprängningar utgjort på särskilta områden m. m., med ett ord, någonting undervisande såväl för dem, som vilja studera civilingeniörvetenskapen, som också för allmänheten. Häruti finner man sg likväl storligen bedragen. Icke ett ord förekommer, hvaraf någon som helst kan draga ringaste nytta för att få närmare reda på det. tekniska eller ekonomiska af denna kunskapsgren. Under formen af en sammandragen berättelse om hvad som utgjorde anledningen och början till jernvägsfrågans framläggande hos ständerna i den form, som den erhållit, jemte några förät från tidningar och protokoller väl kända hufvudpunkter af regeringens proposition ochi ständernas beslut, har författarens hufvudsakligå ändamål varit att uppträda såsom förespråkare. af statsskuldsystemet istor skala, och såsom princip. Herr löjtnant Nerman; som tllika lär vara af öfverste Ericson anställd såsom en af arbetscheferna hos EET sen, har således: här redan -reäliserat hvad under riksdagen af en och annan yttrades såsom en spådom, att jernvägarnas öfvertagande på statens bekostnad att byggas för dess räks ning och af dess embetsmän, skulle bland andra påföljder framkalla ett nytt privatintresse; genom framkallande af en talrik kår af personer i statens tjensty som. derjemte. för sin fördel och fortkomst idkeligen skulle yrka på mer och mer jernvägar, utan afseende på huru dessa komma att bära sig, och icke dragai betänkande att för sådant ändamål försänka landet i ett omfattande och äfventyrligt statsskuldssystem, allt under det dessa statstjenare sjeifva äro bland de mest beroende af en eller flera chefers gunst, och således disponibla för deras Täkning vid förekommande tillfällen. Det är intressant att se huru detta nuinom så kort tid börjat att besannas, och man kunde säga, med hvilken jernvägsfart redaktören af Tidskrift för byggnadskonst och ingeniörvetenskap, rutschat åstad på denna nya bana. Detta tillkännagifver sig redan strax i början af afhandlingen. Efter en kort redogörelse för innehållet af den plan för hvilken grefve Adolf von Rosen år 1845 erhöll regeringen oktroys att under 20 år bilda bolag; a! inoch utländska män till anläggande af jernvägar i de söder om Dalefven belägna landskap uti två stamlinier och derifrån utgående förgreningar som uppräknas, läser man nemligen följande: Måhända skulle, med grefve von Rosens ihärdighety talang och relationer, samt svenrskarnes till ordspråk blifna snarhet att besluta, långt för detta hafva vunnits större resultater, om ej såväl svenskarnas rädsla för staisskuld som brist på hufvud för och insigpter i finanserna, :som ock flera betänksamma mäns uppträdande, lagt hinder i vägen. Der ha vi ägget! Det tyckes likväl att anmärkningen om svenskarnas brist på hufvud för finanserna är för mycket generel och tål vid undantag, Författarens eget kufvud skall väl åtminstone vara ett sådant undantag elle! huru? Också har hr Nerman, såsom det anstår en sannskyldig löjtnant vid en byggnadskår, icke velat stanna vid. halfgjordt arbete. det vill bär säga, icke blott velat framkasta en allmän fras, Nej, han har haft den god: