ETT KÖPMANSHUS-I SKÄRGÅRDEN?). ä; ROMAN EMILIECARLEN, Och detta svar hade följande innehåll: Ti!l briggen Örnens befälhafvare. Jag finner er triumf ganska måttlig, Hvad var det då för under deruti, att jag trodde den försäkran ni gaf er sjelf att återvända till Bottnafjorden? Ni ändrade er — det gör man ju så ofta i fråga om planen för en resa — och ingenting underligt kan jag deruti upptäcka, utom möjligtvis er förutsättning att denna förändring kunde harma mig. Nej, kapten Geistern, jag skulle ej vara er vän, om jag icke tvärtom innerligen gladde mig åt detta ert friska begär till verksamhet. Det visar allra bäst att ni återvunnit denna andens herrliga frihet och spänstighet, som är bästa tecknet på kroppens och själens fullkomliga. helsa. Res lyckligt, res länge! Envän vid de gamla vikingarnes hem skall alltid, då hon om morgonen blickar utåt hafvet, hafva en bön äfven för er. Ni ville veta något angående mina intryck, såsom jag förmodar, om er sjelf. . Nåväl, kapten Geistern, här har ni dem: Ni säger ofta: Jag är en hård manl men ni är deremot en ganska vek man, med tio sensitivor gömda i hvarje vrå af er själ; och derjemte är ni en-falsk. man emot er sjelf, då ni äflas att anse er som hård och orubblig. Orubblig kan ni. vara till en viss tid, ) Se A.B. niig 1ar47, 40-—58, 61-81; 83-100,