ock 3, utbrast eldsvåda vid Reymyra glasbruk. . Elden hade kommit lös i det dervarande ångmaskinshuset, som nedbrann till itak :och innanrede.:. Väggarne, af stent, jemte sjelfva maskinen: blefvo cmer-eller mindre skadäde. Genom bruksfolkets raska -tillhjelp: samt den lyckliga tillfälligheten af lugnt väder kunde närliggande verkstäder räddas, hvarigenom olyckan blef mindre än den eljest kunnat blifva. Skadan är likväl i alla fall betydlig, i anseende dertill att det endast för ett par år sedan nybyggda huset ej var brandförsäkradt. Eldens uppkomst tillskrifves antändandet af diverse träskräp, som oförsigiigt nog blifvit upplagdt i närheten af ångpannemuren. ; — Upsala universitet. Kansleren har förordnat adjunkten i romerska litteraturen P. J. Petterson att ubder ledigheten förestå: professionen :i romersk vältalighet och poesi. — Bunds universitets Inom den 8 dennes utgångna ansökhingstid till den lediga Norbergska professionen: i Ny-Europeisk linguistik och modern literatur hafva såsom sökande anmält sig er o. adjunkten i engelska och franska språken vid Upsala universitet, professorn mag. E: M. Olde, adjunkten vid Karlstads högre elementarläroverk mag. J. P. Bergendal, docenten i franska språket ochliteraturen vid Upsala universitet mag. J. T. Hagberg och docenten i franska språket och litteraturen härstädes mag. P. J. CO. Dubb. Under den 15 sistl. Mars har kansleren till docens i administrativ rätt och national-ekonomi härstädes utnämnt filos. mag. vice härandshöfdingen E. Thomasson. FF — Svenske och norske vice konsuln i Vianna, Jos Caetano da Silva har blifvit från nämde befattning entledigad, och handlånden William Mackinlay blifvit förordnad till svensk och norsk vice konsul i Rosario under konsulatet i Buenos Ayres. — Sedan Kongl. Maj:t under den 4 Dec; 1857 anbefallt en s. k. Inseglings(Lantern-)fyrs anläggande å Ny Elfsborg, har, efter i dessa dagar af vederbörande vid lotsverket anstäld undersökning om lämplig plats för densammas uppförande, skrifvelse från kommendantsembetet afgått till krigskollegium med förslag om fyrens uppresande: å s: k: Flaggbatteriet.(GC: H.-T.) — Efter vunnet burskap har i dag borgareed blifvit aflagd af grosshandlarne M. J. Martin och J; A. De Ron, minutbandlarne J: R. Holmström, J. A: Udden och C.-W:: A. Engström samt chokoladfabrikören J, F, Zimara. — Vid assistanskontoret. äro från och med den 12 till och med den 18 dennes utgifna 2222 lån med 17,870 rdr 50 öre, och inbetalda 2161 lån med 16,757 rdr rmt. — Det med dagens post hitkomna numret af Östgötha Correspöndenten innehålleri ett bibang de sednaste inom Linköpings lärarekollegium förda protokollerna, jemte eforalembetes slutliga utlåtande i det bekanta skolmålet. De förra bekräfta vår förut efter samma tidning meddelade notis, att rektorns yrkande relegation efter lottning förkastades med 0 röster emot 6, samt att domen i stället förvandlades tills afbön, nedflyttning i klassen, nedsättning i: sedebetygen samt ynglingarnes förklarande för ovärdiga att för denna termin komma i åtanka vid premiers utdelande. Eforus har i sitt utlåtande nu ytterligare mildrat: detta beslut, så att ynglingarne blifvit befriade från afbön, men i stället skulle tilldelas en faderlig förmaning. Ur eforalembetets yttrande, som i öfrigt stadfäster kollegii dom, återgifva vi följande: Hvad sålunda är vordet ransakadt och dömdt har jag tagit i öfvervägande. Och har jag funnit ifrågavarande lärjungars beteende emot sina lärare, rektor Ahlander och mag:r Munck, i flere afseenden stridande mot den i skollagen fastställda ordning, äfvensom mot den hörsamhet och aktning, lärare hafva att fordra; hvarföre de icke kunna frikallas från lämpligt ansvar och näpst. Men då deras förbrytelser Synas härflyta mera af ungdomlig obetänksamhet och öfverilning, än af uppsåtlig olydnad och ondska, hvilket jemväl till stor del bestyrkes, icke mindre af det; under ransakningen, af flera ibland dem förklarade uppriktiga ogillande af hvad sig tilldragit; än af den frivilligt valda, deputation, som uppvaktat äldste läraren, i afsigt att erkänna detta ogillande samt att söka utverka en mildare bemedling; hvartill ännu kommer i betraktande, att de båda förnärmade lärarne; Ahlander och Munck, förklarat sig anse en afbön i närvarande förhållanden mindre lämplig, såsom: troligen ändamålslös, så har jag ansett den ådömda afbönen icke böra gå i verkställighet. Men i det stället har jag ansett de felaktiga ynglingarne böra offentligen erhålla en allvarlig, faderlig tillrättavisning för sina förseelser, tillika med en lika allvarlig och faderlig förmaning, att hädanefter iakttaga ett värdigt, stilla och sedligt förhållande, tillika med flit och uppmärksamhet i sina studier, hvarigenom vårt läroverk skall återvinna och bibehålla det allmänna anseende och förtroende, som det beständigt åtnjutit. Vi lyckönska uppriktigt läroverkets gamle eforus till denna på en gång värdiga och om kärlek till ungdomen vittnande dom, och äro öfvertygade att den skall verka vida kraftigare och helsosammare på ynglingasinnena än strängare åtgärder skulle förmått... Denna är egnad att uppmjuka; de sednare skulle måhända blott förbärdat. Det straff ynglingarne fått genom kollegii och efori dom ha de förtjent och måste villigt underkasta sig den, på samma gång de måste ihågkomma, att det deltagande deras sak rönt hos allmänheten visats dem i trots af deras eget i flera afseenden ganska klandervärda handlingssätt. Hvad de begge lärarnes: förfaringssätt beträffar, har det af allmänna opinionen erhållit en alldeles otvetydig dom. Läroverkskollegiet har förklarat sig ej kunna upptaga det till pröfning, och vi öfverlemna åt justitiekansleren, som infordrat handlingarne i saken, att äfgöra huruvida det är af den natur att det bör lagligen beifras eller icke. Men hvad eforus otvifvelaktigt åligger som en pligt mot det läroverk, hvaröfver vården blifvit honom anförtrodd, är att tillse det läroverket med det första erhåller en rektor, som bättre än hr Ahlander förmål uppfatta en skolföreståndares åligganden. a Tomma fav tor 4 TNA förliden fradan