TEKNISET. Elektrokemiskt framställningssätt afaluminiom Af LACASSAGNE Och THIERS. (Armengauds Genie industriel. 1858.) Uppfinnarne ha åt sin aluminium frambringande apparat gifvit namn af Torr galvånisk åtepel, men i afseende på hvad vi här ofvan tagit till rubrik endast anmärkt, att produktionen af aluminium betäcker kostnaden för stapeln. Då man likväl kan sammansätta elektriska staplar på flera andra och långt mera beqvämå sätt, så tycks aluminiumproduktionen le hofvudsaken, och elektrieitetsproduktionen isak. Stapeln består af en eldfast lerdegel, tillräckligt vid, för att inrymma en ihålig jerneylinder och inom den en oglaserad lermugg, beggs på något afstånd ifrån hvarandra. Degeln och jerneylindern fullpackas med vattenfritt koksalt, och stapelns ena ledningstråd förenas med jerneylindern, som utgör stapelns positiva element samt är något längre än degeln, så att hans öfra kant skjuter upp öfver degelns brädd. Midt i lermuggen, som når lika högt med jerneylindern, ställes stapelns negativa element, en platinastång, försedd med sin ledningstråd, och omgifves med vattenfritt chloraluminium ). Degeln ställes i en fyrugn och upphettas till rödglödgning. När de begge salterna rödglödga, kommer. stapeln i verksamhet och ledningstrådarne gifva en stark elektrisk ström, som kan användas likt hvarje annan sådan. Af flera staplar får man naturligtvis en flerfaldig ström. I degeln sönderfrätes jerneylindern småningom; och i samma mån sönderdelas chloraluminiet i lermuggen: chloren förflyger, och aluminium stannar qvar på lermuggens botten, i metallisk form. Absoluta styrkan hos Alumininm och Aluminiumbrons. Af ADAM VON BURG. Den berömde tyske matematikern och fysikern har nyligen anställt försök häröfver, hvilkas resultater finnas införda i Mittheilungen des niederösterreichischen Gewerbenvereins, för förlidet år, oeh äro, så vidt man känner, de första som blifvit bekantgjorda öfver detta ämne. Enligt dem befinnes aluminium vara en ganska fast metall, och ännu mera den vackra guldgula och till priset jemförelsevis billiga 1egering af 90 procent koppar och 10 procent aluminium, som fått namn af aluminiumbrons. Nedanstående jemförelse mellan flera olika. metaller, utvisande i medeltal det belopp österrikiska skålpund, som en stång om ;, österrikisk qvadrattams tvärmålt förmår bära innan den afslites, upplyser detta förhållande tydligast. Stål 105 000 Ståljern . 81250 Aluminiumbrons (smidd) 80-000 D:o (gjuten) 61 530 Mjukt jern.. 50 000 Koppar (smid . 29500 Aluminium (kal 16 200 Koppar (gjuten 16 000 Messing ..... 15 000 Aluminium (gjutet) 13 600 Zink (valsad).. 75300 D:o (gjuten) v 3750 ) Chloraluminium fås af en blandning lerjord och kolpulver, upphettad i en ström af chlorgas, hvarvid ehloraluminiet sublimeras i form af en gul massa, som är lättsmält, men tillika fiygtig och starkt hygroskopisk, så--att den ur luften insuger vatten nog, för att likt pottaska fuktas och smälta till-en flytande vätska. Uppfinnarne nämia icke huru ett så beskaffadt ämne skall bringas va fritt i stapeln tills denna hinner komma. lö ning, ej heller huru det skall hindras ifrån att förfygtigas under glödgningen; de tyckas taga för gifvet att en kemist, som kan begagna deras uppgifter i öfrigt, äfven hittar utväg att åstadkomma det nyssnämda -vilkoret. A. B:s anm.