ETT KÖPMANSHUS I SKÄRGÅRDEN ). ROMAN ; EHILIZ CARLEN Hjelin uppslet brefvet och läste: Öfvertygad att du sätter alla verktyg i rörelse för att återföra bolagsmannen och kassan, ;vill jag visa dig den sista tjensten att säga dig följande. : Spara dig de omkostningar, som alla dessa lönlösa efterspaningar skulle ådraga dig! Långt före denna dag var min plan utstakad för den händelse det skulle gå rasande med min spekulation på dig. När du läser detta, har jag redan haft så många timmars försprång, att det vore mer än löjligt att ens försöka uppnå mig. FElterlysningar kunna både nå mig och gå mig i förväg, men jag skall nog draga försorg om att de ej passa in. Vet du — jag har adopterat din fordna ide att göra lycka i nya verlden; men då alla äfventyrare, om de icke just vilja blifva ansedda som sådana, behöfva penningar, hade jag ingen annan utväg än att lägga mig till vår gemensamma egendom. Klandra mig icke för hårdt derför att jag ej egde mod att motstå begäret till den engelska kassan, utan lät den också följa med: Det kan visserligen icke förnekas att jag gjort dig något ondt, men ännu ha samvetsqvalen deröfver icke infunnit sig. Nå, det vore väl också nog tidigt. Du var högmodig i dine fördelar öfver mig. Du hade också för många sådana. Derföre törstade jag efter medel att gifva dem jemnvigt. ) Se A. B. n:is 1—47, 49—58, 61—80.