STOCKHOLM den 8 April, Uti satsrevisorernas nyss ofentliggjorda berättelse om bankoverket omförrhälas åtskilliga förhållanden, förtjenta af en allnlännare uppmärksamhet. Hrr revisorer ha visserligen äfven denna gång blott föga afvikit från det enkla refererande af dem förelagda räkenskaper och handlingar, hvarigenom de tyckas anse sig ha på ett tillfyllestgörande sätt utfört det dem gifna uppdrag. Egna tankar och anmärkningar äro sällsporda uti denna revisionsberättelse, liksom i dess föregångare. Atskilliga omständigheter, som kommit under revisorernas pröfning, ha väl varit af beskaffenhet, att nödga till uttalandet af ett omdöme, till framställandet af en anmärkning, såsom t. ex. arten och omfånget af bankens vexeltransaktioner, bankstyrelsens senfärdiga åtgärder för riksmyntssedlarnes förfärdigande samt. dess häpnad väckande förfarande, att såsom metallisk kassa anse och beräkna bankens förråd af protesterade vexlar. Men den förevarande revisionsberättelsen omfattar en tidrymd, under hvilken, till följd af inträffade omstörtningar inom affärsverlden, sådana omständigheter blifvit lagda i dagen beträffande vissa grenar af bankens affärsverksamhet, att sjelfva det enkla omförmälandet af fakta är så tillräckligt talande, att både allmänbeten och näst sammanträdande ständer kunna ganska lätt, och utan behof af några vägledande anmärkningar från revisorernas sida, bilda sig en mening om det sätt, hvarpå dessa affärsgrenar varit handhafda. I främsta rummet förtjent af en allmännare uppmärksamhet synas oss de förhållanden vara, hvilka framdragas med afseende på bankens vexelaffärer. v Det har varit allmänt kändt, att riksbanken vid krisens utbrott. innehade vexlar -till högst betydligt belopp, hvilka, i följd af acceptanternas i Hamburg obestånd och konkurser, med protest hit återkommo och af enahanda orsak ej heller kunde af härvarande trassenter eller endossenter infrias. Det är likväl först genom revisionsberättelsen som allmänheten blifvit satt i tillfälle att till siffran känna beloppet åf dessa protesterade vexlar. — Sannolikt hafva blott få haft en aning om denna siffras storlek. Sämmanräknade: beloppet af sålunda protesterade vexlar har nemligen utgjort icke mindre än 1,472,124 rdr 17 öre. Deraf hade till den 18 nästlidne September blifvit betalde 908,337 rdr 43 öre, så att återstoden af protesterade vexlar då uppgick till 563,786 rdr 74 öre. Väl hade banken erhållit säkerhet för omkring 160,000 rdr af dessa återstående vexlar; men det öfriga beloppet, således något öfver 400,000 rdr, hade. banken nödgats bevaka i konkurser inom och utom landet och lärer otelbart komma att derpå göra betydliga förluster... Revisorernas yttrande med anledning af dessa förhållanden lyder sålunda: Efter inhemtad kännedom om beskaffenheten och omfånget af bankens vexeltransaktioner under förlidne år, anse revisorerne sig böra uttala det omdöme, att-om äfven, vid betraktande af stadgandet i bankoreglementets 107 mom. litt. Ah), att i metalliska kassan får inberäknas beloppet af de uppköpta vexlar, hvilka icke till liqvid förfallit eller blifvit för nk assering afsända till bankens utländska handelshus — ett stadgande, som naturligtvis förutsätter nödvändissheten deraf, att dylika köp endast med yttersta försigtighet och varsamhet må ega rum -— det icke kau nekas, att bankens vexeldeputerade, vid de vexelköp, som under senare delen af nästlid.ge år föregingo den inträdda penningeförlägenheten., i vissa fall synas hafva sträckt sitt förtroende nog långt till le personers vederhäftighet, som för Vexlarne voro ansvarige; så bör ej helier å andra sickan lemnas ur sigte, att denna förlägenhet, hvilken 4sotade att medföra en nästan fullkomlig upplösnir.g af alla på förtroende grundade aftärsförbindels-sr, var lika oförväntad, som till sina verkningar förstörande, samt att i bredd med de kraftiga åtgärder, som efter föranledande af vexeldeputerade genom vankostyrelsen vidtogos för att, under: dåva rande betryckta penningeställning, underlätta rörelsen, deputerade haft all möda ospard att, genom säk:erheters anskaffande, minska de i följd af otvannämde förhållanden möjligen inträffande förluster på bank ens vexelrörelse, hvilken förut under en tid af mera, än 12 år blifvit af samma deputerade besörjd, ut:m att någon den ringaste förlust derå för banken upypstått. Läsaren torde finna, att då, såsom här, en anmärkning icke stod att undvika, den icke gerna kunde; framställas i en fogligare form, äfvensom att hrr revisorer, då de nödgades något litet risa med den ena handen, haft sig angeläget att bereda någon lisa med den andra, genom vitsordet om vexeldeputerades osparda möda: att minska de uppkommande förlusterna på bankens vexelrörelse. — Den frågan, huruvida det bör räknas vexeldeputerade till förtjenst och berömmelse att de gjort sitt till för att minska bankens förluster på vexelxörelsen, beror likväl väsentligen derpå, i hvad mån dessa hrr deputerade kunna anses sjelfve ha varit vållande till de förluster, som hotat och ännu hota banken. Med ledning af de i revisionsberättelsen förekommande siffror och af de förhållanden, som blifvit mer eller mindre allmänt bekanta genom de på krisen följande konkursutredningarne, är man nu i tillfälle att anställa en undersökning i detta hänseende och att på grund derat bilda sig ett någorlunda tillförlitligt omdöme antingen vexeldeputerades osparda möda att förminska bankens: förluster varit en sjelfuppoffrande ansträngning för det allmänna bästa, eller rätt och slätt ett sträfvande att efter bästa förmåga sopa rent för egen dörr. Men ehuru det är af vigt såväl i detta som i alla andra fall, att allmänna meningen icke missledes, torde likväl en undersökning, sådan som den antydda, påkallas, icke så mycket för att sätta allmänheten i. tillfälle att skåda i sit SEE ERE MT RR SR 3 RP EL I og ho