STOCKHOLM den 7 April, Represontationsfrågan i Hamburg. (Från Aftonbladets korrespondent). Altona den 1 April 1859. Det ser måhända något misstänkt ut-att börja -skrifva korrespondensartiklar den 1 April; sådana artiklar kunna nog ialla fall vara till innehållet skårfvade, att icke nämna lappade. För denna gång vill jag dock lemna allt narri åsido och genast begifva mig in på politikens område. Icke mindre än hvad-som i Stockholm varitoch ännu är fallet, sysselsättes allmänna uppmärksamheten äfven i vår stora grannstad Hamburg af en Valordningsfråga, åt hvilken ett i går af dervarande senat: kungoa mandat gifvit en vändning, som hos e eljest så politiskt lugna Hamburgarne hotar att framkalla ett: öppet utbrott af ovilja. Det är helt simpelt ett förbud mot hvarje sammankomst i ändamål att rådslå rörande författningsangelägenheten och de beslut, som rörande denna angelägenhet komma att fattas. Såsom bekant är, blef redan år 1850 i Hamburg en ny grundlag formligen antagen, uti hvilken bland annat bestämdes, att ledamöter i senaten, hvilken förut kompletterat sig sjelf, hädanefter skulle väljas af die Erbgesessene Birgerschaft. Påtryckningen af de ur året 1848 framsprungna liberalare idgerna gjorde, att senaten å sin sida i hufvudsaken biföll författningsförslaget; men i sin nöd vände den sig till tyska förbundsförsamlingen, och på gruvd af vissa underordnade punkter, å hvilka . denna icke ansåg sig kunna lemna fastställelse, har det lyckats senaten att hela tiden sedermera hålla frågan begrafven. (Det inses lätteligen, hvarföre senaten skulle uppbjuda hela sin förmåga för att förhindra denna fråga att åter komma till lifs. Genom den ofvannämda rättigheten att ensam välja senatorer, är senaten i sjelfva verket en dynasti; enär dessa val naturligtvis hålla sig ute-. slutande inom kretsen af vissa patriciska familjer, hvilka alltså utöfva hela den politiska och kommunala-makten. Äfven en se-: nators inkomster i och för hans funktion äro icke att förakta. Hela denna -slags ärftliga-aristokrati skulle deremot försvinna, om valen öfverlemnades åt borgerskapet, och det var ;således för senatorerna en fråga på lif och sdöd att söka .i-glömska bibehålla det ifrågavarande grundlagsförslaget. Detta försök har nu i nio år lyckats, men det kunde icke evigt så förblifva. Sedan några patriotiska och inflytelserika män satt sig 1 spetsen för en agitation för att bringa det i hufvudsåken redan antagna: förslaget till giltighet, bildades den :22 sistl. Januari för etta ändamål -en komiteg, som i Tonhalle haft sina sammanträden, och för några dagar sedan uttalade det då samlade Birgerkonventet den enhälliga önskan, att den år 1850 antagna grundlagen måtte ofördröjligen bringas till gällande kraft, med deförändringar, hvilka förbundsutskottet föreskrifvit. Nämde komite har nu nyligen hos polismyndigheterna gjort anmälan, att den hade för afsigt att till nästa tisdag ånyo sammankalla en församling af konventberättigade borgare i Tonhalle, och det är till förhindrande af denna och dylika sammankomster, som senaten nu utfärdat sitt ifrågavarande mandat, hvari den säger sig finna det vara oförenligt med allmänt väl, om man skulle genom agiterande församlingar och offentliga demonstrationer söka påskynda (!) gången af den författningsenliga förhandlingen och utöfva inflytande på de än lagstiftning inkallade korporationernas beslut. Till stöd för denna sin åtgärd åberopar Hamburgersenaten 1 och 2 85 af föreningslagen samt 3 S af förbundsbeslutet af den 13 Juli 1834, enligt hvilka paragrafer myndigheterna i allmänhet ega förbjuda sådana sammankomster, hvilkas ändamål och verksamhet stå i strid: med landets lagar eller ordningen inom samhället, samt särskilt efter omständigbeterna stadga öfvergående inskränkningar och förbud i nämde afseende. Deremot eger senaten ingalunda laglig rätt till en sådan preventiv åtgärd som den ifrågavarande, så mycket mindre som några sådana omständigheter,, hvilka den anförda paragrafen omnämner, ingalunda äro förbanden, enär den nuvarande agitationen, för att införa reda i denna vigtiga fråga, hvilar på fullkomligt laglig grund, i det man ju blott vill bringa till giltighet en på lagligt sätt tillkommen författning. Måhända har Hamburgersenaten haft en djupare plan med utfärdandet af sitt mandat, än att blott gifva ett prof på sin maktfullkomlighet. Måhända hoppas den, att oviljan mot denva åtgärd skall gifva sig luft i några tumultuariska uppträden, hvilket skulle hafva till följd att Hamburg helt hastigt blefve uppfyldt med militär och att under den förvirring, som derigenom uppkomme, författningsfrågan ånyo skulle komma åt sidan och råka i glömska, Olagligheten och oförsyntheten af det utfärdade mandatet gifver rättighet att från en sådan styrelses sida misstänka det värsta. Uti ett i dag på morgonen utkommet extrablad till tidningen Reform har komiten af den 22 Januari offentligen. protesterat mot senatens åtgärd och visat nödvändigheten att under sådana omständigheter ännu ifrigare arbeta för införandet af 1850 års författning SA RR vinna skydd mot slika tilltag att. när-så faller. de maktegande lämpligt, upphäfva den lagliga ordningen; Komiten säger sig icke vilja lemna sitt mål ur sigte; och om än det medel till. uppnående deraf, -hvilket komiten hittills egti den offentliga öfver