ingifvandet häraf uppträdde allmänna åklagaren stads de Kock och Fikado ansvar ålir Sjöberg derföre att han, som-en föregående dag erhållit tillrättavisning af domstolen för att Han då dit ingifvit en vårdslöst skrifven och med öfverstrykningar försedd skrift, likväl icke deraf låtit sig rätta utan jemväl nu, med afseende å denna skrifts vanvårdade utsoende, ytterligafe förnysdesamma försee Sjöberg. ä F och så nän. -— Rådhosrättens S:te afdelning dömde i går åkaredrängen C. F. Johansson att för öfverlådigt körande å Badstugatan å Norr, derunder han jJemväl omkullkört drängen Larsson, som dervid fått sin venstra arm afbruten, böta för öfverdådigt körande 5 rdr samt för fredsbrottet 20 rdr, eller motsvarande 20 dygns vatten och bröd. Dessutom skulle han ersätta Larsson med 144 rdr och särskilt de i målet hörda vittnen. (Sv. T.) — Utslag angående häktade skräddarearbetaren Nordström och å fri fot ställde gossen Åberg, under tilltal ställda att hafva innehaft och utprånglat en förfalskad Östgöta privatbanksedel å 10 rdr bko, afkunnades af rådhusrättens 5:te afdelning sistl. tisdag. Nordström dömdes äran förlustig och att hållas till straffarbete i 2 år. — Gossen Aberg frikändes deremot från allt ansvar i målet. — Fyra rodderskor bötfälldes i går i poliskammaren för det de icke i stadgad ordning bestridt öfverfarten från Röda bodarne till Riddarhusgränden, utan i stället legat stilla på sistnämda plats. — Enligt rapport till distriktsingeniören kapten Ellvorth, har vid jernvägsarbetet i Södertörn inträffat den olyckshändelsen att arbetaren vid andra stationen drängen Jonas Johansson från Skaraborgs län blifvit dödad genom ett jordras uti genomskärningen af en stor grusbacke på södra sidan om Brink i Botkyrka socken. — Såsom ett i sitt slag märkligt mål nämner Wermlandstidningen att fanjunkaren Paufve, hvilken länge sysselsatt sig med så kallad timmermärkning, förlidet år blef af. Elfdals häradsrätt fälld till böter derföre, att han köpt några tolfter timmer af prosten Setterlund i lfdalen, som huggit timret på restgårdens skog, utan att han dertill skulle vara ägligen berättigad. Hr Paufve besvärade sig öfver häradsrättens utslag, och anförde till skäl för sitt yrkande, att varda befriad från böte.na, det han icke. skäligen bordt misstänka åtkomsten af timret, då det af pastoratets kyrkoherde till honom utbjöds och försåldes; och att, då vid timmerhandeln i allmänhet, det icke var vanligt att ens bland säljare af allmogen fordra intyg om varans ärliga åtkomst, ett sådant: försigtighetsmått borde ännu mindre ifrågasättas vid handel med sjelfva själasörjaren, som, om han ock ieke, köparen veterligen, egde rätt att sälja timmer frän boställsskogen, i allt fall borde antagas kunna hafva ärligt å. kommit timret af annan person eller från privat mans skog, och det ej heller var bevisligt-a:t P., såsom häradsrätten supponerat, vid handeln visste att timret var hugget på boställssko gen. : Svea hofrätt har gillat besvären och befriat P. från böterna.