TE ens REA ETT KÖPMANSHUS I SKÄRGÄRDEN). ROMAN ENMILIE CARLEN, Domaren (eter någrd ögonblicks tystnady: Återstår nattbesöket hos främlingsfiskareni, Holt: sEn fattig karl som han är icke angelägen att få utskrika en af de födkrokar, hvarmed han uppehåller sitt och sina många barns lif. Han har vid den så kallade frihandelntillhandagått mången, köpman och öfverfört: mångetbref till kommissionärer... Men jag känner mig snart urståndsatt att svara på flera frågor och anhåller nu att få träda tillbaka. 4 Domaren såg sig omkring i salen. Der rådde en dödstystnad. Sinnena hade underått så många jäsningar, att hvart och ett nu kommit till tvedrägt. Moss skrufvade sin kropp fram och åter, Än tog hån ut ett steg, än tog han det: tilibaka. Men ännu en gång tyckte han sig få anstånd att dröja, då åklagaren, kommissarien Lönnerholm, tillkännagaf att han icke hade några flera vittnen, men att han förmodade att de, som nu förekommit, vore tillfyllest. Åter en tystnad. Den afbröts af Advokaten Siversen: Efter den sinnrika och egna vändning, som sista delen af förhöret gifvit vid handen, vill det onekligen synas som om skenet vore emot min hufvudman. Meno med den menniskokännedom och erfarenhet, som herr ordföranden i denna aktade domstol under sin långa embetsmannabana förvärfvat, är jag Öfvertygad att hans ) Se A. B. niis 1—47, 49—58, 61—77