UTRIKES. På eftermiddagen bekommo vi utländsk post med tidMngar från London af den 25, Paris, Brössel, Berlin och Hamburg af den 26 samt Köpenhamn af den 28 Mars. FRANKRIKE. Några franska provinsblad meddela ett af krigsministern utfärdadt cirkulär, enligt hvilket någon permission eller förlängning af redan åtnjuten permission icke får beviljas. — Största delen af de franska trupperna skola erhålla nya vapen. Krigsministeren lärer för detta ändamål låta tillverka 400,000 gevär. — De fyra örlogsfartyg, som afseglat från Toulon till Algier, berättas skola afhemta Jen division krigsöfvade trupper. Redan för några veckor sedan var det bekant, att Mac Mahon erhållit ordres att utom den Renaultska divisionen bilda ytterligare två divisioner af de i Algerien befintliga kärntrupperna. Från departementet Öfre Rhen berättas, att hr Migeon skall ha stor utsigt att åter blifva I vald till ledamot af lagstiftande kåren, denna gång till och med med ännu större majoritet än förra gången. ENGLAND. Understatssekreteraren i utrikes ministeren, hr S. Fitzgerald, förklarade den 25 Mars i underhuset i anledning af en af utaf hr Dodson framställd interpellation, att kommissionen för Donauskeppsfartens segling föreslagit, att Georgkanalen skall sättas i farbart skick, samt beräknat kostnaderna härför till en half million . Arbetena komma att begynna under instundande sommar. Inlöpande fartyg skola betala tull. Hr Gladstone gaf den 23 Mars en diner, tvenne af de neapolitanske landsflyktige, Settembrini och Spaventa, till ära. Hertigen och hertiginnan af Argyle, earlen af Carlyle samt lord och lady Overstone befunno sig bland de inbjudna. TYSKLAND. Från Frankfurt erfar man, att förbundsförsamlingen beviljat medel till förbundsfästningarnes artilleriutrustning. Prins Fredrik af Wirtemberg har blifvit utnämd till kommenderande general för 8:de förbunds-armåekåren. I Wiärtemberg har en betydlig remontering blifvit anbefalld, som antyder att äfven der anser man nödigt att göra sig krigsberedd. Detta skedde likväl innan det var bekant att Österrike ingått på förslaget om en kongress. ÖSTERRIKE. Allt hvad man kan antaga för säkert utafl. de med tidningarne bitkomna underrättelserna har redan på förband meddelats af telegrafen. Från Wien äro underrättelserna icke färskare än af den 24 Mars och innefatta nu först ordalagen af det tillkännagifvande, hvarmed den halfofficiella Ostdeutsche Post underrättar att Österrike förklarat sig beredvilligt att deltaga i kongressen. Om vilkoren för ett sådant del: tagande heter det, att kongressen icke får öfverlägga under vapensorl och att Sardinien således först måste lemna sin hotande och angripande ställning, som städse låter grannstaterna befara ett inbrott, samt att kongressens beslut måste grundas på de principer, som fastställdes genom protokollet i Aachen den 13 November 1818. Derjemte tillägges att i Wiens diplomatiska kretsar hör man af personer, som genom sin ställning höra till de bäst underrättade, att kejsar Napoleon förmått sig att beveka Sardinien till afväpning; men korrespondenten sjelf vill icke borga för riktigheten af denna senare notis. ITALIEN. Rörande konung Victor Emanuels politik, berättas följande uti en skrifvelse från en medlem af sardinska kammaren: Vår regerings politiska ställning har blifvit så svår och spänd, att jag icke ett ögonblick betviflar, att konungen, så snart han har 70,000 man stridfärdiga trupper till sitt förfogande, — hvilket i anseende till de starka rustningarne ej kan dröja särdeles länge — ej skall tveka att förklara Österrike krig. Med denna styrka kan Victor Emanuel, enligt sin kalkyl, leverera två fältslag. Segrar han, så skall han intåga uti Milano, och hela Italien skall då resa sig. Blir han åter slagen, så drager han sig tillbaka öfver Ticino och begär hjelp af Frankrike. Kan väl kejsar Napoleon då undandraga sig att uppfylla denna begäran? Ingen tror här att sådant är möjligt. Uti en korrespondens från italienska gränsen skrifves: Man kan ej tvifla på tillvaron af en plan, enligt hvilken de italiehska staterna, uti ett bestämdt ögonblick, skola på en gång resa sig. Häruti ligger utan tvifvel ingen ringa fara. Piemont kan, om det vill, öfverkorsa alla diplomatiens kalkyler. Redan denna möjlighet måste hafva nödgat diplomaterna att uppbjuda alla krafter, för att på allvar söka åstadkomma en fredlig lösning. Detta har utan tvifvel äfven föranledt Frankrikes skyndsamma bifall till en kongress. Men om ock grefve Cavour är själen uti den italienska rörelsen, så står det dock svårligen i hans makt, att genom kongressbeslut besvärja denna hotande storm. Uti Turin hår bildat sig en komitå för präglandet af en befrielsemeda!j. Medlemmarne af densamma tillhöra åtskilliga italienska länder. Sedan den i Cuneo bildade kåren af frivilliga var komplett, bildas dylika uti Savigliano, Mondovi och Chiari. Uti Livorno hade borgerskapet utfärdat ett manifest, hvaruti folket uppmanas att förhålla sig lugnt och undvika all konflikt med mili-—— oh FA FT RR kn KR jär DA rr RA TE ——AA DD vc AA fo odd ed AS ALS mm mPRM än —-Q: 2 Maa LÖAÖOCG BB Aa 1029 Oo