SR RS ÄDERS Ste UTA GJ NGE För någon tid sedan meddelade vi at presidenten Akerman uppsatt och låtit tryck en berät:else rörande underhandlingarne för an skafrande af det svenska je nvägslånet, hvilket såsom kändt är, presidenten lyckades afslut med bankirhuset Raphael Erlanger i Frank furt: am Main. Hvad allmänheten deremo icke känner, är de stora svårigheter och ve dermödor som hr Åkerman hade att öfver vinna i och för .denna lånetransaktion... De är af desamma som man först genom of vannämde berättelse erhåller en fullständig öf versigt. ; Emedan, densamma icke blifvit . till gänglig i bokhandeln, antaga vi hr Åkerman önskan. vara, att berättelsen icke skulle-blifv: föremål för en större offentlighet. Men dåv nu erfarit, att den afgifvits till fullmäktiges riksgäldskontoret protokoll för den 20 Fe bruari törlidet år, och den således utgör er offentlig handling, samt. dertill .kommer, at den i hög grad är förtjent af. uppmärksam het, så anse vi oss skyldiga att nu meddel: dess. hufvudsakliga innehåll. Särskilt taga vi oss friheten rekommender: berättelsen till noggrant begrundande af all: våra optimister; som lefva i den lyckliga fö reställningen, att det är ungefärligen lika lät att-negociera utländska statslån som att ho: bankodiskontverket eller enskilta banken er. hålla lån på fina: papper. E Berättelsen gifver vid handen, att hr Åker man vid berörde negociation möttes af stor: svårigheter och att de ökades. deraf, att ha! äfven skulle åt riksgäldskontoret anskaffa. er tillfällig och särskilt kredit, på det att konto ret skulle kunna bestrida angelägna och gan ska betydliga utgifter, intilldess jernvägslåne hunne afslutas och beloppet af detsamma in dragas. Äfven synes det, att presidentens po sition. betydligt försvårades, dels derigenom at den af fullmäktige för honom utfärdade in struktionen i flera fall inskränkte hans verk samhet, och dels äfven derigenom att. full mäktige icke gjort sig full reda för alla d eventualiteter som måste uppkomfna såsom er följd af den inträffade: krisen. . Dessa omstän digheter beröras visserligen med lätt hand berättelsen, uttrycken deri vägas stundom til och med på guldvigt, men för den uppmärk samme läsaren framstå de dock ganska tyd ligt... .Hr Åkerman antyder också huru be rörde instruktion innefattade icke blott svå righeter, utan äfven en uppenbar omöjlighet at afsläta lånet på de af fullmäktige utstakad vilkoren. De hade nemligen af pur försig tighet. bundit händerna på :sinegen kolleg: och föreskrifvit, att-lånet, ehuru krisen reda utbrutit och forfor, icke skulle få negociera: på strängare vilkor, än som blifvit betingad uti det lånekontraäkt, som med handelshuse Johns komp. afslutats före krisens utbrott Presidenten A. hade i första rummet blifvi ålagd; att blott få kontraktet med Johns komp transporteradt uppå annan godkänd och säke långifvare; men om det icke lyckades, i de andra att afsluta nytt kontrakt, dock hufvud sakligen på samma vilkor somdetJohnska hvilket likvisst, med hänsyn till de väsentlig förändrade omständigheterna, var en uppenbai omöjlighet. Osäkerheten och misstroendet på alla börser jemte kastningarne i penninge marknaden voro redan så stora, attingen, som spekulerade på lånet, ens ville binda sig til följande dag vid anbud, som han gjort dager förut, när detta ej omedelbart antogs (hvar till presidenten icke blifvit bemyndigad) och blott vid ett enda tillfälle hände, att en spe: kulant ville hålla sitt anbud öppet och stå vid detsamma i — fyratioåtra timmar. Unde dessa förhållanden var det-omöjligt för pre sidenten att i vanlig väg korrespondera mec fullmäktige om instruktionens förändring, om ökad makt, om låneanbud och vilkoren der vid, om fullmakt för lånets afslutande o. s. v. hvarom allt måste skriftvexlas pr telegraf i korta ordalag, och ofta i chiffer, till före kommande af möjlig indiskretion, men också med -den utomordentliga svårigheten att ho: fullmäktige inplugga en vidsträcktare uppfatt niög af frågan. Man kan också läsa, välför ståendes emellan raderna, att presidenten Ån likhet med så många andra, är fullt öfverty. gad om olämpligheten af fullmäktiges i riks gäldskontoret sammansättning, hvilken äfven Ju mera kontorets verksarnihet blir maktpålig gande, befinnes hr Å. allt mera ändamälsvidrig älle satiriserar hr A. till och med föllmäk tiges kuriösa räknekonst, dervid ådagaläggande temligen tydligt att hrr fullmäktige ännu icke hade hunvnit stadera sig in i sjelfva saken. Den 13 December 1837 anträdde presiden: ten sin resa, sedan fullmäktige ändtligen be slutat att on i land dem skulle: resa ut fö; i iren. Detta beslut bade js ge somt möjligt underden-dår. aktiga förhoppningen, att någon här skull göra låneanbud. En extra ångbåtstur inträf fade lyckligtvis, hvilken presidenten begag nade; annars hade han nödgats resa land vägen till Helsingborg o. s. v., med förlust a flera dagar. Efter icke fullt två dagars vi stelse i Hamburg, der penningeställningen va allt för rubbad för att någon låneunderhand ling ens skulle kunna inledas, hvilket och presidenten på förhand insett, och som af ban kirerna S. Heine och E. Merck vitsordades, ställdes kosan till: Paris. I presidentens egen plan hade ingått, att frår Hamburg direkt begifva sig till medelpunk: ten för södra Tysklands penningeomsättningar, Frankfurt am Main, emedan de sydligare delarne af. Tyskland ojemförligt mindre är de norra drabbats af penningekri ens förstö relser. Att denna plan var fullkomligt rik