vapen mot regeringen. Uti staden Valparaiso rådde stark jäsning. Republiken : Peru fortsätter ännu det blodiga kriget mot Ecuador. Chiles sändebud nade sökt mäkla fred mellan de båda stridande, och man hoppades att dess bemödanlen skulle krönas med framgång. AE Skeppet Magda och dess besättnings öden. Af en person, som tillhört detta skepps besättning, ha vi förskaffat oss följande detaljerade berättelse, som äfven i åtskilligt beriktigar hvad som förut härom varit meddeladt. Svenska skeppet: Magda,: fördt af kapten E. G. Österberg och tillhörigt handelshuset L. Tyden komp. i Stockholm, afseglade från Sverge den 6:November-1857:Den 9 i samma månad anlände vi till. Köpenhamn, och efter att derstädes hafva -provianterat, -lemnade vi denna stad den 20: Resan fortsättes sedermera lyckligt och med allt väl ombord ända tills vi kommit några: grader W. om Goda Hoppsudden; -här insjuknade kaptenen hastigt, så att vi blefvo nödsakade att anlöpa Capstaden, dit vi anlände-den 8 Februari 1858: Som emellertid denna sjukdom icke var af farligare beskaffenhet, kunde vi åter den 22 fortsätta. resan till Geelong, på Nya Hollands södra kust, dit vi anlände den 5 April för-att-derstädes lossa den del af lasten; som ;bestod af trävaror. Sedan detta skett; befanns den öfriga lasten, som bestod af jern, destineradt till Batavia, vara otillräcklig för att afhålla skeppet från krängningar, och som manntill och med fruktade att denna omständighet möjligen kunde förorsaka en kantring, beslöts det att äfven intaga någon -barlast. En, del.af densamma inkastades först gerom styrbords lastport, Kvarvid fartyget kom att kränga åt denna sida; sedan den öfriga delen blifvit inkastad -genom Babordsporten, ställde sig väl fartyget rätt, men det befanns dervid, att detsamma. hade. en läcka, som lemnade en ingång åt så mycket vatten, att vi voro nödsakade att tre gånger om dagen använda pumparne. Men alldenstund i Geelong icke. fanns något or: dentligt varf, beslöts det att skeppet, denna olägenhet oaktadt, skulle fortsätta sin resa till Batavia. Vi lemnade alltså nämde stad den 28 April samt styrde kurs vester åt från Australien. (Nya Holland), och seglingen gick lyckligt under det första dygnet, men på det andra. uppstod en stark, nordvestlig storm; hvarvid läckan så betydligt tilltog, att vi funno oss föranlåta att vända och beslöto-attistället taga vägen öster om Australien, der det visserligen :ej är .så stormigt, men hvarest deremot seglaren måste styra färden genom det farliga farvåtten, som utbreder sig emellan öflockarne omkring: Nya Holland. Isynnerhet äro Torres Straits eller Törres-sunden, hvilka äro uppfyllda? af idel holmar, bankar och grund, särdeles fruktansvärda för de sjöfarande, och vi tro oss icke öfverdrifva, om vi säga, att fjerdedelen af de-fårtyg, som passera dessa sund, derstädesfinna sin undergång. Det var således med en förlåtlig och lätt förklarlig fruktan, som vi med vårt skadade fartyg företogo färden genom dessa sund; tack vare emellertid en mild försyn, lyckades vi att komma igenom, sedan vi tvenne gånger varit helt nära att törna. Glada och tacksamma öfver denna lyckliga seglats, fortsatte vi sedermera -resan;men vår glädje skulle icke: blifva af. långvaraktighet. Läckan i skeppet hade så förvärrats, att vi alla, nästan utanuppehåll; måste vara i rörelse vid pumparne; men genom pumpningen kom skeppet 1 en sådan skakning, att kaptenen fruktade, det kronometern möjligen -derigenom blifvit bragt i oordning och således ej ore tillförlitlig. För att kunna bestömma, ruruvida detta var fallet eller ej, beslöt kaptenen att söka land och utvalde bärtill Cap van Diemen på ön Melville, såsora det: närmaste: Enligt hans uträkning borde vi anlända dit den 1 Juni. Att kapterens beräkning denna gång var riktig, visade sig äfven snart, ty den I Juni klockan omkring 6 på morgonen inkom förste styrman Hultander till kåptenensoch varskodde honom, att land var synligt i Tovart och att afståndetderifrån icke var särdeles em fått-befallningratt hålla klädde kaptenen sig skyndsarct och skulle justlerbnå sin hytt, då fartyget till allas vår bedtörising begynte skaka på ett sätt, som--lät oss befara att kölen kommit i beröring med de försåtliga grunden. Strax derpå kändes en stark stöt, så åter en och fartyget stannade. Så väl kaptenen som passagerare och besättning rusade härvid ut på däck. Sedan den första förskräckelsen något lagt sig, började vivatt vidtaga anstalter -för att komma at grund... De försök vi. gjorde att brassa back voro fåfänga, ty vinden låg rätt akterifråns Alla seglen blefvo derföre fastgjorda, utom bramoch -bovenbramseglen, hvilka jemte rår och bramstänger kastades öfver bord. Två man och andre styrman stågö i en af: båtarne föratt loda hvärvid djupet befanns: vara tvåfammnärför-ut, men tre famnar akter-ut,Sedaw detta skett; återvändet båten till skeppet och eniottog styrbords-ankaret jemte-kabel samt förde detsamma -ett stycke akterut. Så snartankaret blifvit nedsänkt, begynte-alla mar att ärbetå med: ginor och vid spelet för att komma, flott, mer alla Våra ansträngningar voro förgäfves. Jernet-jemte-en del af-barlasten utkastades nu och för andra gången började vi att arbeta vid spelet, men gjörde dervid den upptäckten, attankaret icke stoppatij; utan draggade med. Det blef derföre nödvändigt att sätta ut bagbords ankare, som var något större, men som, båten ansågs varaför liten att kunna emottaga detsamma, 2 Oo Hel: TFT anor VE FRA MNgr sg LA RR