gagna landtmannafartyg för utoch införsel af varor till och ifrån vissa utrikes orter. FRANKRIKE. Monitörens senaste artikel bedömes naturligtvis högst olika af franska och engelsta ti gar. Sigole. Patrie och Journal des Debats förklara sig fullkomligt instävarma i hvad deri yttras. Debats kan likväl icke, såsom Siecle, finna, att artikeln godtgör hvad man genom artikeln af den 5 Mars felade, utan att den senaste artikeln endast är ett fullständigande af den första, i det att uti den tidigare artikeln bevisas grundlöshbeten af de farhågor, som hysas i Europa, i den senare enahanda förhållande specielt i afseende på Tyskland. Dåbats helsar med glädje den nya artikeln och önskar på det lifligaste, att det måtte lyckas densamma att lugna Tyskland, emedan tyska staternas upphetsande endast skulle tjena till uppmuntran för Österrike och följaktligen på ett betänkligt. sätt. försvåra fredens upprätthållande. Ur helt. annan, synpunkt betraktar Times saken och tror, ätt Monitörnoten icke skall åstadkomma något särdeles stort intryck i Tyskland; tvärtom hoppas tidningen att de tyska regeringarne och. folken skola vidblifva sin redan intagna hållning, hvilken mer än allt annat skulle bidraga till en fredlig lösning af tvistefrågorna. Den enighet; ja, den retade stämning, som visar sig i Tyskland och väcker Monitörens vrede,, är ett af de för Europa mest lugnande symptomer midt ibland de nuvsrande vådorna. Då England förökat sin Medelhafseskader med två nya linieskepp, så kommer äfven den franska eskadern i Medelbafvet att ökas. med linieskeppen Turenne och Duguesclin. Alla permitterade franska soldater hade erhållit. befallning att inställa sig vid sina kårer till den 10 dennes, och alla leverantörer för armen borde till samma tid hafva fullgjort sina leveranser. Monitören tillkännager, att 750 af krigsrätterna till olika straff dömda militärer af kejsaren blifvit benådade. För 426 af dem efterskänkes deras återstående strafftid; de öfriga 324 få strafftiden förkortad. — Regeringen fortfar. att transportera förbrytare till Guyana, denna osunda straffkoloni, som inom kort tid beröfvar de flesta kolonisterna lifvet. Kapten Magnan kommer, berättas det från Marseille, att oförtöfvadt afsända en hel ångflottilj till Donaufurstendömena. Kapten Magnan organiserar sitt manskap i Marseille. Efter ett besök i Lyon, der kaptenen skall låta reparera fartygen, begifver han sig tillgParis för vatt få företride hos kejsaren. 7 ENGLAND. Hr Roebuck uttalade den 18 dennes i underhuset den önskan, att såväl den ministeriella reformbillen som lord John Russells resolutioner i afseende på densamma måtte återtagas, på det att den nya reformbillen, likasom på sin tid billen om den ostindiska förvaltningens ombildande, måtte kunna genomföras uteslutande förmedelst resolutioner. Han motiverade denna önskan genom den omständigheten, att verldsfreden skulle synas hotad, om lord John Russell eller lord Palmerston komme i spetsen för regeringen, samt att redan en parlamentsupplösning i nuvarande ögonblick vore egnad att utöfva en beklaglig återverkan på det europeiska fastlandet. — Hr Cox fäste dessutom lord John Russells uppmärksamhet på, att de liberala ej skulle följa honom, om han ej uttalade sig för sluten omröstning. — Lord John Russell förklarade härefter, att han ej skulle återtaga sina resolutioner och icke ville förbinda sig till införande af sluten omröstning. Ett telegram från London af den 19 dennes medaelar följande: Times försäkrar, att en ministerkris förestår. Morning Post bedyrar lord Palmerstons fredskärlek. Den ministeriella Morning Herald å sin sida försäkrar, att ministeren Derby skall stanna qvar, äfven om lord Juhn Russells resolutioner rörande reformbillen skulle gå igenom. Den 17 dennes inlemnade hr Disraeli en serie af nya klausuler till den ministeriella reformbillen, genom hvilka antagandet af de Russellska resolutionerna skulle förekommas. På interpellation af lord Clarendon har lord Malmesbury förklarat, att, på sätt tidningarne: omtalat, en komitå af ingeriörer blifvit tillsatt i och för fastställande af Montenegrosj gränser, för att göra ett slut på tvistigheterna med Turkiet, hvars integritet England önskar upprätthålla. . Ensamt från Sunderland hafva under de gistförflutna veckorna 6 till 700 skeppstimmermän afgått och allesammans funnit sysgelsättning vid statens varf i Deptford, Woolwick och Chatham. Försvarsverken vid Tynes mynning skola beväras med 32 pundingar. — Kanongjuterierna vid Tyne-skola utvidgas, för att kunna gjuta Armstrongska kanoner af större kaliber. ITALIEN. Genom sardinska regeringens åtgärd att inkalla kontingenten skall piemontesiska armån inom fjorton dagar bringas till 75,000 man. Inkallelseordern gäller såväl för marinen som för hären. Den krigslystra ungdomen jublar öfver denna regeringens-åtgärd och krigslarmet är i tilltagande. Frivilliga ankommo dagligen från Lombardiet och hertigdömena. Stora massor lombardiska konskriberade från Veltlin hade tågat genom schweiziska kantonen: Graubiänden till Piemont. Större delen af de från Lombardiet ankomna frivilliga samlade -sig uti Cuneo, hvarest under ledning af general Cialdini, konungens adjutant; de frivilliges bataljoner bildas. Högsta befälet