STOCEHOLM den 23 Mars. Den tydning vi sökt göra gällande af Act kongl. brefvet af den 13 Mars, angående hvad som kan anses vara af regeringen medgifvet afseende på sättet att om valordning 1 hufvudstaden nu öfverenskomma — denna tydning, som vi förut funnit bekräftad af en halfofficiel artikel i Posttidningen, delas äfven af Stockholms Dagblad... I sistnämde tidnings gårdagsnummer finnes införd och med redaktionens gillande omdöme beledsagad en af den väl bekanta signaturen —Im— undertecknad uppsats, hvilken, efter att ha granskat ordalagen i det kongl. brefvet, kommer till det resultat, att den vidare behandlingen af valordningsfrågan nu bör kunna blifva både skyndsam och enkel, om nemligen, efter det särskilta förslag blifvit å ömse sidor uppgjorda, magistraten framställer dessa till samfäld omröstning hos de valberättigade samt, om dervid en mening. yrkar omröstning efter skatt och en annan omröstning pr capita, antingen låter de valberättigade sjelfva afgöra hvilket : omröstningssätt bör iakttagas, eller ock. i två kolumner antecknar dels antalet röstande, dels dessas skattebelopp, hvarefter regeringen. afgör hvilket förslag innefattar en laglig majoriters beslut. Och hvem kan väl då föreställa sig möjligheten deraf, att om öfverenskommelse träftas af 100 personer, som skatta 10,000 rdr, angående ett valordningsförslag, och 20 personer med 20.000 rdr skatt rösta för ett annat, regeringen skulle dekretera majoriteten hafva funnits på de senares sida, såvida nemligen icke någon lag uttryckligen stadgar skatt såsom grund för beräkning af rösterna ? Utom hufvudstaden — fullföljer artikelförfattaren i Dagbladet — finnes det endast två städer i riket, der riksdagsmannavalen hittills varit medelbara, nemligen Gefle och Malmö, hvarest, om vi ej bedraga oss, det tillgått på det: sätt, att i röstningslängderna både antalet personer och deras skattebelopp blifvit utförda. Troligen komma frågorna om nya. valordningar för sistnämde tvenne städer att innan kort underställas K. M:ts omedelbara pröfning, och man blir då i tillfälle att ännu mer peremtoriskt, än hvartill man kan sluta af-den här afhbandlade kongl. resolutio: nen, inbemta, huruvida icke den åsigt Konseqvent följer af den nämda resolutionens rätta tolkning, att nemligen då hänvisning till frågans afgörande klassvis redan blifvit af regeringen underkänd samt grundlagen stadgar omröstning efter skatt endast för det fall, att riksdagsmannaval hitintills skett omedelbart, men någon, föreskrift icke finnes, huru med omröstningen skall tillgå, der valen till riksdagsman varit medelbara, det i sådana städer bör tillgå såsom Juttills öfligt varit, eller att,l likasom de valberättigade genom personlig rösträtt hitintills klassvis valt sina elektorer, de, sedan sklasserna nu blifvit upphäfda, äfven för afgörande af ändringar i valordningen äro berättigade att med lika röst härom öfverenskomma, intilldess annorlunda i laga: ordning förordnas., Så långt Dagbladet. Vi anse det för vår del fortfarande innebära en o-ormlighet att magistraten icke skulle på förhand förklara på hvad sätt den anser ett majoritetsbeslut skola komma till stånd; men : vi skulle likväl visst icke ha något att invända. emot den dubbla anteckningen, sål vida icke en onödig tidsutdrägt förorsakades. genom den till följd deraf inträdande nöd-1 vändigheten, att afvakta de under arbete varande röstlängdernas färdigblifvande — en tidsutdrägt, så betydlig, att ett beslut, fattadt genom personlig omröstning, ganska väl kan hinna under tiden underställas K. M:s pröfning, såatt, om K. M. mot all förmodan icke skulle godkänna det begagnade öfverenskommelsesättet, ärendet hunne till magistraten återkomma innan röstlängderna blefve färdiga. I sjelfva hufvudsaken, eller i den åsigten,: att regeringen, enligt hvåd man kan sluta af ordalagen i det kongl. brefvet, kommer att stadfästa flertalets mening, är Dagbladsförfattaren deremot med oss fullkomligt ense. Emellertid, ju allmännare denna öfvertygelse blifvit, med desto större ifver sträfvar Svenska Tidningen att ännu i det yttersta försvara sin kära skatteröstning. Visserligen kan hon numera icke påstå, att regeringen förständigat magistraten att hädanefter låta öfverenskommelserna träffas genom skatteröstning, men deremot vidhåller hon, attj: då regeringen icke lemnat någon föreskrift om sättet för vidare öfverenskommelsers ingående, så står den åsigten fast, att så snart. omedelbar omröstning eger rum, bör den ske efter skatt. Det skulle leda till en tröttande vidlyftighet, om vi skulle till besvarande upptaga alla de skenskäl Svenska Tidningen andrager tilll: försvar för denna mening. Några måste vi dock vidröra; Svenska Tidningen påstår, att grundlagen ! icke vet af någon omedelbar omröstning an-l; norlunda än. efter skatt. Vi svara härpå: Grundlagen föreskrifver omröstning efter : skatt endast för ett visst, tydligen bestämdt fall;. neräligen då omedelbart valsätt förat varit. öfligt. Detta fall eger här icke rum, följaktligen äro Stockholms valmän oförhindrade att rösta på här öfligt sätt, d. v. s. per capita. Men, invänder Svenska Tidningen, man har hittills alldeles icke röstat per capita. Valet af elektorer., säger vår motståndare, ehuru skeende inom klassen efter personlig rösträtt, var tydligen grundadt på utskylderkias belopp, enär medlemmarnes röst af en högre