du med egna ögon på herr Hjelms kontor har sett de pjeser, som vi talat om. Men då skulle jag ju säga att han visat mej dem — annars kunde jag sjelf bli räknad som tjuf. SDin kanalje, du vill ha mig att tala, men vill icke sjelf göra det ringastel, Nå nå, herre, sinnet är en dålig rådebror! Det är inte jag som kommit fill er, utan j som kömmit till mej. Och bli vi inte sams så som jag vill, så får j köpa er angifvare hvarj behagar. Se så, jag var för häftig... Hvad vill du föreslå? Detta här ... När j har låtit mej med mina egna ögon se sakerna i Hjelmens bokekista — för falskhet får det inte vära — så skall jag skaffa fram ett sådant der diktarebref utan nämhb, om herrn sätter oppet och betalar hederligt. Och herrn kan sätta ihopet på denna leden, att den mannen, som brefvet är ifrån. kah vittna hvad han sagt, när detstulna först blir hittadt af dem, som ha lag och rätt till undersökningen. Han skall vara bland folket i tingssalen, om det skulle komma så långt som dit; och när det då behöfs, vill han tala ur skägget — för då är det ingen skam att tala ... Går det ihop, herre?, Holt öfvervägde g Ja, går det inte ihop, så kan herrn ju ange sjelf! Det är herrns rätt vet jag. (Dumhufvud — då kan jag ju icke bli tvungen att vittna hade Holt så när snäst till, men han fick, såsom främlingsfiskaren tänkt, taga skeden i vackra hand... Hans hemlighet var icke af beskaffenhet att bjuda ut på flera hl). i Jan måste taga sitt parti. Nåväl, vare det så... Kan du .skrifva, om jag uppsätter brefvet? Skrifva kan jag nock, och här har jag