på de valberättigade; isynnerhet som alla de öfriga bestämmelser, hvarom de valberättigade öfverenskommit, utgöra vilkor för denna princips tillämpning, och det väl kunde vara möjligt att, då dessa vilkor undanrödjas, de kunnat vara böjda att omfatta en helt annan princip; och detta så mycket mer, som, när den ifrågavarande punkten antogs, regeringen ännu icke hade afgifvit sin bekanta förklaring i Örebroresolutionen, att den icke ärnadefastställa valordningsförslag, som med omedelbar omröstning voro grundade på lika rösträtt. Det är derjemte något besynnerligt, att regeringen så plötsligt vid -bedömandet af sakens formella behandling tagit sig före att besluta i hufvudsaken, eller, såsom det heter; ansett sig oförhindrad att, sedan ärendet i allt fall till Kongl. Maj:t inkommit, detsamma i hela sin vidd till: hehandling upptaga,. Det var nu egentligen besvären 1 formfrågan, som till Kongl. Maj:ts afgörande voro öfvrlemnade, och sjeltva valordningsförslaget hörde nu endast till de upplysande bilagorna. Det vederbörandes hörande,, som grundlagen föreskrifver innan Kongl Maj:t gifver eller vägrar sanktion å ett valordningsförslag, har icke egt rum i afseende på lämpligheten afen särskilt sahktion å den punkt som regeringen ansett tjvarstående, sedan sjelfva det upprättade valordningsförslaget, till följd deraf att Kongl. Majt:t ogillat hänvisningen till klas: serna, förfallit, och hvilken punkt särskilt stadfästad bildar ett alldeles nytt valordningsförslag, hvarom ingen vederbörande haft tillfälle att yttra sig. Emellertid torde det förtjena att tagas i öfvervägande, huruvida det verkligen förhåller sig så, som regeringen förutsatt, att. genom den skedda fastställelsen af det omedelbara valsättet riksdagsmannaval för Stockholm är verkställbart, äfven om någon vidare öfverenskommelse icke skulle komma till stånd. Sannt är, att någon öfverenskommelse om röstberäkningen icke är nödvändig; ty grundlagen stadgar verkligen, att i städer, der det omedelbara valsättet är öfligt, der skola rösterna vid riksdagsmannaval beräknas efter hvad hvar och en af de väljande till stader och dess allmänna behof skattar, såvida icke annan beräkningsgrund antages. Hvad: röstberäkningen beträffar vore således saken onekligen klar, och behöfdes för ett vals förrättande inga andra föreskrifter än de två vi nu ega: omedelbart val och omröstning efter skatt, så erfordrades för vals förrättande hvilken dag som helst endast uppgörandet af behörig röstlängd. -Men finnas då-icke några andra en valordning tillhörande bestämmelser, alldeles oundgängliga för ett vals verkställande? Och måste icke detta: isynnerhet vara fallet uti en stad, hvilken, såsom Stockholm, skall utse tio representanter? I En tanke ditåt synes verkligen också ha föresväfvat koncepisten af det kongl. brefvet; ty oaktadt deny nästan såsom ett hot uttalade. åsigten, att val nu är verkställbart utan vidare öfverenskommelse, heter det likväl längre fråm 1 det kongl. brefvet; att önskligt är, at närmare bes ämmelser för riksdagsmannarval på den faststälda grunden kunna åstadkommas. Vi tro för vår del, att det icke blott är önskligt, utan verkligen alldeles nödvändigt. att närmare bestämmelser åstadkommas. Mångfaldiga omständigheter förekomma vid ett val, irafseende å hvilka ett sätt att förfara måste vara faststäldt. Exempelvis vilja vi erinra. om en omständighet, en: bland de vigtigaste: ; Skall hvarje väljande rösta på tio personer? Eller skall staden indelas i valkretsar? Och, i sådant fall, huru många? Eller skola valen fortfarande förrättasklassvis, och huru skola de nytillkomne i sådant fall klassificeras och huru många representanter skall -det öfverlemnas åt hvarje klass att utse? Denna vigtiga del af valsättet är obestridligen en af dem, i afseende å hvilka all föreskrift saknas. Något sät; ett af.de ofvan antydda eNer något annat, måste dock ovilkorligen användas; men intet sätt låter tänka sig, som icke innebär en ändring i det förut öfliga sättet. och intet sådant kan lagligen tillämpas utan att de valberättigade derom öfverenskömmit och konungen derå lemnat sin fastställelse. Det visar sig således vara, såsom vi förut yttrat, icke blott önskligt, utan fast hellre oundgängligen nödvändigt, att närmare be stämmelser för rTiksdagsmannavalen på der faststälda grunden ästadkommas, såframt hufvudstaden icke skal! blifva orepresenterad vid riksdagen. Det parti — och ett sådant Jläre icke saknas — som, för att få välja riksdags män efter skatt, kunde Vara sinnadt att genom tidsutdrägt förhindra hvarje ytterligare öfver enskommelses åvägabringande, förde icke böra förbise denna påföljd af ett sådant förarande Enda sättet att förebygga en sådan fara är åstadkommandet, på laglig väg, af de oundgängliga närmare bestämmelserna. Nu är det likväl klart, att om en öfferens: kommelse angående ex punkt kan hinna träf fastoch blifva faststäld, så kän sådant med: hinnas äfven afseende på röstberäkningsgrun den. Någon egentlig fara, att sådant icke skullt i Federbörlig tid kunna ske, förefinnes icke heller sedan uti det kongl. brefvet den grund sats blifvit med uttryckliga orduttalad, at fastställelse af det omedelbara valsättet ich kas innan tillämpnivg sf det nya valsättet eg rum, lågligin å sättet för Aylika öfverenskom mölsers uillvägabringårde ega inflytande. Genom detta yttrande har regeringen, så som vi redan antydt, helt och hållet tillbaka