— Polytekniska föreningen. Under dettaj: namn har för någon tid sedan härstädes en : förening blifvit bildad af en mängd ngrel tecknici, med syfte att dem emellan ästadkomma ett närmare samband till ömsesidig förkoffan och fortkomst, att utbreda teknisk bildning och tekniskt stådium, samt att anskaffa arbete åt medlemmar, som sådant sakna, j. och understöd åt dem, som till följd af ålder och sjukdom eller annan orsak äro till arbete oförmögna. Dessa syften vill föreningen ernå genom möten (tills vidare hvart tredje år), sammankomster (hvar fjortonde dag under vintermånaderna), en tidskrifts utgifvande, goda tekniska arbetens tryckande, prisfrågors uppställande, en pensionskassas inrättande samt slutligen genom anvisning af sådane bland medlemmarne, som äro skicklige till vissa arbetens utförande. Som man finner har föreningen satt ett icke ringa mål för sin verksamhet. Men med en moderation, som hedrar stiftarnes praktiska blick, har den tillsvidare, och till dess ökade tillgångar medgifva en vidgad verkningskrets, inskränkt sig till det möjligen utförbara, nemligen till möten och sammankomsters hållande, en årsberättelses utgifvande och inrättandet af en byrå (nu vid Lilla Nygataf n:r 21), der medlemmarne samlas, föreningens bibliotek och arkiv af ritningar förvaras, samt der arbetsanvisningar lemnas; vi hänvisa i sistnämda afseende på det tillkännagifvande, som i bladets annonsafdelning finnes infördt. Som föreningen synes vara baserad på en säker och praktisk grund, efter hvad man kan vänta af tekniska yrkesmän, bör man hoppas att den går en vacker framtid till mötes, och att den snart skall blifva satt i stånd att utföra de större planer, hvilka den uppställt som sitt slutliga ändamål. — Den revisionsberättelse öfver bankoverket, hvilken såsom bilaga åtföljer gårdagens nummer af Posttidningen, omfattar bankoverkets styrelse och förvaltning under år 1857, hvarjemte revisorerna genomgått fullmäktiges protokoll från den 14 Augusti 1857 till samma dag 1858. De delar, som företrädesvis torde förtjena uppmärksamhet, angå dels den s: k. statslånefonden (tolfmillionerslånet) och dels fullmäktiges åtgörande för att genom vezxelköp minska verkningarne af 1857 års handelskris. I förra afseendet må här anföras, att intill Mars månads slut, då räntan nedsattes till 8 procent, voro endast 3 millioner rdr rmt utlånade, att den 8 Juli hela fonden var utanordnad uch att den 18 sistl. September voro genom vexeldragning tillsammans dieponerade 7,345,185 rdr, så att blott 4,654,815 rdr återstodo i Hamburg oanvända. Revisorerna tillstyrka att de. som erhållit lån mot 9 procent, också må tillgodonjuta fördelen af len nedsatta räntan. Under de fyra sista månaderna af 1857 uppköpte banken vexlar för 1.552,862 rdr silfver specie, hvaraf vid årets slut vore oremitterade .1,.290,143 rdr specie. Intill den 22 sistl. September hade ytterligare köpts vexlar för 1,411.600 rdr specie och försålts för 2,217,950 specier. Behållningen var Jå minskad till 4534;619 specier, hvaraf oremitterade 58,500 och protesterade 140,946 specier. Sammanräknade beloppet af protesterade vexlar till följd af krisen var 1,472,124 rdr riksmynt, hvaraf till sagdan tid blifvit betalde 908,337 rdr rmt, så att, såsom nämdt. återstoden då uppgick till 563,786 rår. varande säkerhet aflemnad för omkring 160,000 rdr af detta belopp och resten bevakad i vederbörandes konkurser. Af den s. k. kreditföreningen uppköpte banken vexlar för tillsammans 3,273.000 mark Hamb. bko, hvilka dock intill den 29 Juli blifvit till hela beloppet infriade med en vinst för banken å dessa transaktioner af cirka 136,000 rdr rmt. Vinsten på vexelhandeln år 1857 beräknas till 35.059 rdr rmt. Revisorerna klandra att vexeltrasseringen blifvit inskränkt till Stockholms börs med uteslutande af Göteborgs, äfvensom att fullmäktige efter fyra års tid ännu icke verkställt rikets ständers beslut om utgifvande af sedlar å riksmyntsvalör.