diga kunskapsmåttet. skall bibringas; och på grund deraf återkomma; vi till frågan om lärarepersonalens underhåll och aflöning, Skola kommunerna, som nu ej.ens, aflöpa en, lärare, så det kan sägas att han har nödtorftig utkomst, åläggas aflöna och underhålla 5 ä 6 eller. flera. sådapa? Skola dessa lärare förses med tarflig,. men åtminstone anständig bergning. eller skola, under ett falsktisken om. åtnjutande af tak öfser hufvudet och bröd på bordet, sedan mar väl blifvit skollärare, ännu en mängd unga, till annat arbete dugliga personer, som. eljest kunde hafva utsigter och resurser till möjligen närvarande och framtida utkomst, lockas: in på lärarebanan, der de, , saknande. Jifvets nödvändigaste . behof.; (dag ligt bröd); skola uppoffra sin tid och sina krafter, och som, när. med mycken försakelse och många umbäranden de kämpat sig fram tills krafterna äro brutna och, ålderdomssyågheten, påskyndad genom ett. mödosamt arbete i förening med tryckande brödbekymmer, inställer sig och gör dem oförmögne att längre sina tjensteåligganden bestrida, hafva (förutsatt att döden icke strax inställer, sig. och gör på lidandet slut) i bästa fall att påräkna fattigstugorna och dermed förenade förmåner som reträtt?! Dessa armodets boningar torde vara och blifva ändå tillräckligt befolkade; om icke förr, så åtminstone när de nuvarande skolans tjenstemän bli underhållsmässige; hvadan, det ingalunda synes konseqvent att uppsåtligen tillskapa ett mängdubbladt antalaf denna kast, för att dermed, alldeles öfverfylla landets fattigbaracker. , Att många brister, som nödvändigt behöfva afhjelpas, vidlåda folkskolan, till följd hvaraf den icke ännu. kunnat i allmänhet rättfärdiga alla anspråk som göras på densamma, lärer väl ingen vilja eller kunna förneka; men månne orsaken till dessa bristerhar; sin. grund uteslutande i felaktig och missriktad organisation och läsordning, såsom T; R. påstir? — Ropet om småskolors inrättande,-tillkommet äf huru ädla motiver, som, helst, det T. R.-är i. tillfälle att sjelf bäst bedöma, synes likväl innebära någon sorts hat och fiendskap till den nuvarande folkskolan; ty det påstås offentligen och ropas med full hals, att densamma icke är allenast platt oduglig; utan till och med; olycksbringande. (!) . Måtte,då T R:s skolordning (i fall den skulle komma att i allmänhet tillämpas) bli mera lyckosam och välsignelse: bringande! Bet är likväl fara, värdt, att de stora förkoppningar, hvarom han i berörde, hänseende gör sig illusioner, Komma, att spårlöst .dunsta bort; det låter sig. ej. så lätt i verkligheten skapa någonting på en gng stort och helsosamt, som att med pennan, re skrifbordet göra. utkast. Huru mycket än klagan öfver, den nuvarande; skolans usla tillstånd förnimmes, kan dock hvarken TT. R. eller någon annan. förneka, att densamma, der den. är rätt ordnad och handhafd af duglig lärare, mångenstädes lemnat och lemnar tillfredsställande resultat; eburu denna fråga, framkastad, besvarats med nej, hvilket hnebär en förnärmande beskyllning emot nitiska, it kall omsorgsfullt vårdande lärare. Härmed ha vi derföre icke velat säga, att. folkskolan är fullkomlig, och detta vore. äfven en orimlighet att begära; ty lika litet hön, som hvilken annan mensklig; institution. som helst, lärer väl, så Linge synden vidlåder Ada barn på jorden, kunna blifva det.. ir ; förbättring, uti. vårt folkundervisningsväsende är NS stridligen af högsta behof; och viljen I, våra skölreformatörer, uppriktigt arbeta derför, så, heldre än alt förfäkta. en mängd nya, skolors inrättande. hyärigenom ändamålet. (enligt :T. R:s skolplan) aldrig vipnes, , föranstalten; . så vidt det möjligt.är, att.de nnvarande; skollärarne, som ådagalägga nit och duglighet i sitt kall, förses med åtminstone nödtorftig utkomst, så att ej brödbekymret förslöar i förtid derås vilja och krafter; våcken likgiltiga skolstyrelser ty värr! finnas många sådana — ur deras dvala, så ätt saken blifver omfattad med litet.mera värma at dem det åligger öfvervaka och kontrollera skolunder visningen, så torde surdegen (olågor, likgiltiga och försumliga läraresubjekter) småningom kunna bortrensas och skolorna erhålla dugliga och verksamma lärare; och det skall i allmänhet visa sig, att svenska folkskolan ej är så gagnlös,. oduglig och demoraliserande, som T. R. påstår. -Det skall ock, till följd af en. sådan skolreform, bevisas, att tidens på mera bildning. stegrade kraf icke kommer att, ätminstone på detta århundrade, fordra några högre folkskolor med akademiskt bildade lärare,; — någon salongsbildning torde ej ännu vara nödvändig för svenska allmogen? — Ty i samma mån, som tidens kraf på mera bildning stegras, skola de från seminarierna (att dessa institutioner icke äro, ej heller blifva så moraliskt förderfvande och förfallna, som T. R. förmenar, torde vi väl kunna hoppas) utgående ynglingarisom egna big åt lärärekallet, utrustas med större kunskapsmått för bibringande af den, högre bildning, som framtiden möjligen kommer att fordra ar fölket. s . E—s—n.