samt hela kostnaden: 1856. 1857. . 191: 38, 10. 207: 39, 6. Å Karlsborg.. : 228: 6; 7. 230: 14, 5 Å Waxholm: Allt bankomynt. Om det blifvande bolaget vill, jemte upplåtande a: erforderliga bostadsoch kasernbyggnader, för de ifrågavarande 500 man kronoarbetskarlar, lemna godtgörelse efter ett ungefärligt medelpris af hvad kostnaden för kronoarbetsmanskapet sålunda i sin helhe: utgjort vid nämde 2:ne stationer, anser styrelsen an budets antagande blifva för fångvården fördelaktigt ehuru härvid icke bör förbises, att ökade utgifter skulle komma att. uppstå, dels för transport till och ifrån den blifvande depöten, dels ock tilläfventyr för utspisningen och för en något ökad bevakning. Det gjorda anbudets antaglighet är emellertid huivudsakligen beroende derpå, huruvida! eders K. M:i skulle i nåder täckas bifalla, att ifrågavarande 500 man krenoarbetskarlar må, under den tid af tre år hvarunder jernvägsanläggningen pågår, tagas ifrån fästningsbyggnaderna, å Karlsborg och Waxholm, för att användas i bolagets arbete; och torde, i händelsc eders K. M:t dertill lemnar nådigt samtycke, styrelsen tillåtas att efter närmare öfverenskommelse med sökanden eller det blifvande bolaget få inkomma med särskilt underdånig framställning i afseende på vil koren för kronoarbetetskarlarnes användande i arbete för bolagets räkning. Hvad vidare angår den tillämnade grufbrytninger i stor skala, grundad på den förutsättning att jernväg emellan Gellivara och kusten kommer till stånd synes densamma i öfrigt erbjuda tillfälle till ett anordnande, som kan blifva af väsentlig fördel för fångvården, likasom äfven för det blifvande bolaget, och hvilket tillfälle styrelsen ansett icke böra lemnas cbegagnadt. Dessa ömsesidiga fördelar skulle vinnas genom anläggande af ett straff-fängelse vid Gellivarå för omkring 300 fångar, hvilka bolaget skulle hafva rättighet och skyldighet att lemna arbete vid malmfältet. Fördelarne häraf skulle blifva för fångvården: ett lämpligt och för en lång framtid tillgängligt arbete en skälig arbetsinkomst och ett allvarsamt straff för förbrytarne; för bolaget: att hafva en ständigt påräknelig arbetsstyrka, hvilken, enär endast fångar, som äro underkastade en långvarig straffarbetstid. kunna komma i fråga att härvid användas, snart skulle hinna förvärfva och tillgodogöra bolaget erforderlig arbetsskicklighet. Då, för den händelse bruksidkaren Kjellbergs hos eders K. M:t gjorda ansökning vinner nådigt bifall. de hufvudsakligaste vilkoren emellan kronan och bolaget nu torde böra uppgifvas, har styrelsen ansett sig böra i sådant afseende föreslå: 1:o Kronan åtager sig att bekosta: a) fångarnes föda, beklädnad och sjukvård; 5) fängelsets administration; ce) den bevakning, som för vården af fångarne inom fängelset erfordras; egande dock bolaget att, i den mån denna bevakning, efter stadgade grunder, lemnar tillgång till betäckningars utgörande utom fängelset, kostnadsfritt begagna densamma. 2:0 Bolaget lemnar kostnadsfritt för kronan dels för förvarande af fångarne tjenliga bygnader, hvilka skola uppföras efter ritningar, som af eders K. M:t godkännas, dels lämpliga bostäder för militärbevakning, tjenstemän och betjening, jemte nödiga uthus. . 3:0 Bolaget betalar för hvarje effektivt dagsverke, som af fängelset tillhandahålles, äfven om samma dagsverke af bolaget icke begagnas, 50 öre rmt. 4:0 Bolaget anskaffar föda för friska fångar och sjukportion åt de sjuka, efter stat, för ett pris af högst 25 öre om dagen, kokved inberäknad. 9:0 Derest militärbevakningen, med begagnande af sin på gällande författning grundade rätt, yrkar att få soldatportion in natura, anskaffar bolaget sådan mot den kontanta portionsersättning, som bevakningsmanskapet eljest tillkommer. 6:0 Bolaget bekostar fångarnes premier, efter en af bolaget föreslagen tariff, som dock för att vara gällande bör af styrelsen godkännas. 7:0 Den blifvande jernvägen får kostnadsfritt begagnas vid alla resor och varuafsändningar för fångvårdens och fängelsets behof. Derest detta styrelsens underdåniga förslag vinner eders K. M:ts nådiga godkännande, hemställer styrelsen underdånigst, att såsom vilkor för de sökta förmånernas beviljande nu göres förbehåll om att sådant aftal, med rättighet för eders K. M:t att inom två år efter det bolaget blifvit bildadt och anmälan skett, att jernvägsarbetet börjat, i nåder bestämma om kontrakt på ofvan uppgifna vilkor skall afslutas. Hvarefter och sedan jernvägsarbetet, som är beräknadt att vara fullbordadt inom 3 år, blifvit färdigt, och senast ett år derefter, bolaget bör vara beredt att emottaga fångarne, efter hvilkas ankomst bolagets öfriga skyldigheter och rättigheter inträda. Det förslag fåugstyrelsen här framkastat att vid Gellivara jemte kronoarbetskarlarneanvända ett visst antal straff-fångar är ganska väl grundadt. Vi veta icke huruvida hr Kjellberg kan vara benägen att derpå ingå, då hans anbud endast gäller kronoarbetskarlarne; men utan tvifvel skulle det vara ändamålsenligt att förlägga ett straff-fängelse till Gellivara, der fångarna kunde hållas till ett mera passande arbete än det, hvarmed de nu sysselsättas. Vi hafva hört sägas, att på senare tiden åtskilliga förslag: varit å bane till inrättande af både militär--och straftkolonier i det nordliga Sverge; och i sådant fall skulle det ifrågasatta bolag, för hvilket hr Kjellberg söker vissa medgifvanden, möjligen kunna erbjuda vederbörande ett tillfälle att bringa åtminstone något af dessa förslag till verkställighet. Sedan alla de myndigheter, hvilkas utlåtanden blifvit af regeringen infordrade, understödt hr Kjellbergs ifrågavarande ansökning, bar jernkontoret beredt sig tillfälle att deremot få afgifva påminnelser, hvilka icke sakna sin märkvärdighet. Jernkontoret medger till en början att ganska få om ens någon torde numera finnas som icke erkänna, att det privilegiesystem, hvarmed Sverges jerntillverkning varit och till någon del ännu är inhägnad, blifvit allt för länge vidhållet och fått i författningarne qvarstå långt efter det samma system förlorat all verklig lifskraft och att -detta system under förra århundradet fått utvekla sig i en ganska skef riktning, så att det slutligen, i stället för ett medel till näringens förkofran, blifvit ett hinder deremot. För en inrättning, hvars ändamål det varit att befrämja jernhbandteringens utveckling och som alltid sökt att motverka hvarje åtgärd beräknad på en större frihet för denna näring, måste den sjelfbekännelse utan tvifvel kännas påkostande att privilegierna utgjort ett hinder emot näringens förkofran; men kommerskollegii utlåtande lemnade äfven rum för någon advokatyr. Bekännelse är cmellertid nu gjord och den kunde icke heller längre uppskjutas. Man må dock icke dertjl TS fr ARR GA 2 4 pe Br ÅN AN kg nn VN RT JR JA FE EK a td