om man antoge möjligheten att K. M:t vore af en annan åsigt och fastställde öfverståthållarens beslut, huru skulle förhållandena då gestalta sig? Man vet att magistraten, förutsättande en sådan eventualitet, redan gåtti författning om röstlängders uppgörande, på det att, i händelse K. M:ts beslut skulle utfalla i denna riktning, någon del af detta tidsödande arbete måtte vara undangjordt. Den, som känner förhållandena, vet likväl, att uppbördsverkets tjenstemän, hvilkas biträde härvid tagesi anspråk, just i dessa dagar äro som mest upptagna af sina egentliga tjensteåligganden, så att magistratens ifver att ställa sig till efterrättelse öfverståthållarens beslut, ännu innan det var lagakraftvunnet, ej lärer kunna. leda till någor synnerligen anmärkningsvärd tidsvinst, om ens till någon. I hvad fall som helst vet man likväl af den förliden sommar vunna erfarenheten, att uppgörandet åf sådana förteckningår å de valberättigåde erfordrar en ganska rund tid. Det arbete, som nu ifrågakomme, blefve också af er vida mer tidsödande beskaffenhet än det söm förliden sommar verkstäldes. Då följde man endast längderna i afseende å de debiterade afgifterna under tre särskilta skattetitlar. Nu har man deremot at: sammanföra, till en del från olika uppbördsverk, en mängd olika afgiftsposter; göra sig förvissad att de alla blifvit ordentligen beralda. samt slutligen sammanföra på ett ställe alla de afgifter som en valberättigad, på grund ai egande fastigheter o. s. v., erlägger i olika uppbördsdistrikter. Och när ändtligen detta omfattande och ytterst mödosamma arbete en gang vore väl fullbordadt, då skulle tvisterna örja, först om lämpligheten af den ena eller andra skattetitelns upptagande i beräkningen. vidare derom, huruvida de valberättigade skola rösta för hela det skattebelopp de erlägga, hvad egenskap och på hvad grund det än vära må, eller om de skola få rösta endast för den skatt de erlägga i den egenskap i hvilken de utöfva sin rösträtt 0. s. v. Något annat sätt att slita dessa tvister finnes icke. än genom besvärs anförande, först hos öfverståtbållareembetet och sedan hos K. M. Har man nu på detta sätt fått beräkningsgrunderna i högsta instänsen faststälda, får man kanhända. på grund af det besked man fått, börja att omgöra eller modifiera det förut verkstälda arbetet. När detta skett, inträder de enskildes tur att tillse, det hvar och en för sig fått sig tillagdt det Töstetal, som honom, enligt d. faststälda grunderna, tillkommer, och det är högst sannolikt att många anmärkningar och tvister dervid skola uppstå, föranledande måhända till hya besvär innan röstlängden kan anses slutligen justerad och färdig att tjena till efterrättelse. i Hära lång tid allt detta kunde erfordra vilja vi icke äfventyra att förutsäga, men så mycket lärer mnän kunna med trygghet påstå, att nog huänne riksdagen taga sin början, innan hufvudstaden bl fve färdig ens med den röstlängd, som skulle följas vid öfverenskommelsen om en ny valordning. : ; Således äfven på denna väg inga representanter för Stockholm till instundande riksmöte. EREn tredje åsigt om hvad som är lagligt i afseende på sättet för öfverenskommelses träffande om ändring i det förut öfliga Valsättet, har blifvit framställd uti de till K. M:t ingifna underdåniga besvär af flera hundrade bland stadens välberättigade innevånare. Deras åsigt är att, der olika meningar uppstå, öfverenskommelsen icke kan träffas annorlunda än genom sarfäld och personlig Omröstning: Skulle, hvad vi för vår del hoppas, denna mening af K. M:t gillas, kunde magistraten omedelbart efter det K. M:t meddelat sitt beslut sammankalla de valberättigade att ånyc företaga ärendet, och för de omröstningar, som dervid ifrågakomme, behöfdes inga andra förberedande åtgärder än möjligen att magi straten tillkännagåfve på hvad sätt en hvar skulle vid afgifvandet af sin röst styrka sin valrätt, på det anmärkningar icke efteråt måtte kunta göras möt omröstningarne. Det visar sig sålunda, att den väg, som vi anse såsom den enda lagliga i denna sak. tillika är den enda, på hvilken man kan ha någon utsigt att i rätt tid vinna ett resuiat. hvilket så mycket hellre bör kunna ske, som utan tvifvel det stora fertalet af Stockholms valmän just för det praktiska resultatets skull inse nödvändigheten af att 1 den öfverenskommelse de skola träffa stilla sig till efterrättelse den antydhing om vilkoren för att valordningsförslag kunna erhålla Kongl. M:ts sänktion, som regeringen gifvit uti sin bekänta resolution öfver Örebroförslaget. keso — Posttidningen medåelar föliande feoe