STOCKHOLM den 23 Febr. Grundlagens helgd har hittills varit lösen för ala partier i vårt land. Äfven de reaktionära, som önskat regeringssättets och förvaltringens utveckling i en helt annan anda: än den, som afsågs af 1809 års män, ha iall-; mänhet respekterat grundlagens bokstaf. Äfven då man närt pläner till fölkfrihetens inskränkande, har man icke vid sina operationer i denna riktning velat förlora det grundlagliga fotfästet; Och de liberala, huru bittert de än må beklaga de stora, vår andliga och materiella utveckling hämmande oformligheterna i vårt statsskick och bristfälligheterna i vår grundlag, ha dock, medan de arbetat på att å dessa undanröjda, bållit fast vid grundlagen och yrkat dess obrottsliga efterlefnad. Om någon myndighet förfarit emot grundlagens anda och bokstaf (så t. ex. ide domar, som fällts öfver personer, som öfvergått från statskyrkan), så har detta icke skett af öppet trots mot eller sidvördnad för grundlagen, utan derföre att grundlagen i ett eller annat fall varit mindre tydlig eller att mot densamma mer eller mindre stridande bestämmelser i allmänna lagen icke Blifvit särskilt upphäfda. Det vill emellertid nu synas som skulle det beslut, som vid sistförflutna riksdagen fattades uti regentskapsfrågan på sidan om grundlagen, ha betydligt undergräft vördnaden för grundlagens bud och hos både högre och lägre auktoriteter brutit den skygghet de känt för att på ett eller annät sätt uppträda emot i grundlagen gifna föreskrifter. Hufvudstadens magistrat har redan förut under behandlingen af valordningsfrågan röjt en ganska betänklig ringaktning för grundlagen, men har nu hyligen genom sin till regeringen ingifna skrifvelse i ämnet öfverträffat sig sjelf i detta hänseende och lemnat långt bakom sig allt hvad eljest i denna angelägenhet blifvit gjordt och yttradt i mer eller mindre direkt strid mot grundlagen. I sin resolution öfver Örebro stads valordningsförslag hade visserligen regeringen låtit komma sig till last en lika orimlig som för tillfället och för det ändamål, som afsågs, onödig förklaring af grundlagen; men huru oriktigt än detta var, så kunde till ett slags urskuldande för densamma anföras, att den icke afsåg att göra sig gällande såsom grumdlagerörklaring, utan endast meddelade len nuvarande regeringens uppfattning af grundlagens anda och dess derpå stödda afsigt i fråga om sanktionerandet af de valordningsförslag, som skola regeringen underställas och som deän har full rätt att antingen godkänna eller förkasta. Öfverståthållareembetet tycktes emellertid ha blifvit uppmuntradt genom det uppifrån gifna föredömet och gick snart ett steg, ett. stort steg längre. I sin resolution öfver besvären i valordningsfrågan företog sig nemligen öfverståthållareembetet att genom en till magistraten lemnad föreskrift göra tillägg til grundlagen, i så måtto att öfverståthållareembetet till vederbörandes efterrättelse förklarade, att frågor om valsättets förändring i hufvudstaden skola afgöras på det sätt och med den inskränkning i den fria öfverenskommelserätten, som grundlagen endast stadgat för en klass af städer, dit Stockholm icke hörer. Detta föredöme från öfverståthållare-embetets sida synes emellertid ha gjort, att maER alldeles tappat hufvudet. Det tyces .sannerligen som skulle uppifrån gifna exempel på sidvördnad mot grundlagen verka såsom en smittosam pest, som utbreder sig nedåt, och ju längre den går, företer allt svårare och farligare symptomer. Magistraten har nemligen, såsom vi redan för ett par dagar sedan omnämde, fördristat sig att uti ett till K. M:t ingifvet memorial rent at föreslå regeringen att för en viss händelse grundlagens bestämda och otvetydiga föreskrifter: skola lemnas utan afseende, och att till en början magistraten skall erhålla en tröstelig försäkran om att ett sådant positift grundlagsbrott icke är regeringen emot, och att hön i enlighet med denna inbjudning kan finna sig under vissa eventualiteter böjd för en oktrojeringsåtgärd i valordningsfrågan med åsidosättande af och i strid emot grundlagen. Öfverståthållareembetet har åtminstone den förtjensten att tydligt ha insett och uti sin resolution ådagalagt, att en ny valordning för Stockholm måste uppgöras, innan några riksdagsmannaval kunna företagas, och at någon grundlagsenlig valordning icke finnes eller kan åvägabringas genom att till der fordna klassfördelningen godtyckligt och gcnom maktspråk foga nya klasser och afdelningar. Den majoritet inom magistraten, som åvigabragt den vidunderliga skrifvelsen till K. M:t. har velat hemta något stöd för sin oktrojeringslusta af det stadgandet i 14 S riksdags ordningen, att valen skola ske efter det i hvarje ort öfliga valsätt intill dess förändring deruti varder 1 laglig ordning tillvägabragt.? Det ligger nu i klar dag, att i de städer der oaktadt grundlagsförändringen ingen för ändring i valordningen nödvändigt måste ske kunna valen till -blifvande riksdag -ske på hittills öfligt sätt. I de städer, som hittills haft omedelbar omröstning efter skattebelop pet, der kunna i nödfall, och dåingen annar öfverenskommelse kan träffas, de nya valbe. rättigade rösta efter samma norm som de äl. REST AOREKNEEERS ERNIE FÖRR ÄRE SAB SOA FPP ANETTE VAR NN Isa ch ohleknada.