BLANDADE ÄMNEN. Memolr för den förflutna vookan. (Af Orvar Odd.) De sista dagarne hafva varit fölla af vidunderliga och högst märkvärdiga nyhefer från det vegentligas Europa. Till en början har konungen af Neapel varit död i Mornivg Postx, derefter åter lefvande, fast med litet snufva, (en naturlig följd af de ovanliga snöstormar, som senast skakat alla apelsiner ner från träden i Neapels orangelundar!) derefter åter komplett död i diverse väl underrättade Berlinerkorrespondenser, derefter villa sjuk, men bättre, från Wien, derefter fullt återstäldo i depeseher från Neapel, derefter ånyo si och så från Paris; (och ännu i detta ögonblick är frågan ieke rätt afgjord. Hvilken förtviflan !) , XtVidare har den ryske ambassadören 1 Paris vid en middag druckit den kejserlige prinsens skåls och grefve Walewsky besvarat den med en pompös toast för kejsar Alexander, hvarpå den österrikiske baron Häbner har ansett sig böra telegrafera hem att nu är fan lös, hvarpå åter kejsaren i Wien skall-ha svarat något till Häbner, som -ingen menniska törs omtala, men som Höbner har berättat de andra diplomaterna på kinesiska. ; Vidare har den sardinska regeringen i Frankrike bestält 80,000 alnar soldatkläde. (En korrespondent omtalar detta sålunda: Horisonten står i denna stund mera svart än någonsin; diplomaternas ansigten hafva sedan i går blifvit askgråa, politiken antager allt mera karakteren af brunt i brunt; Sardinien har — bestålt från våra fabriker 80,000 alnar rödt kläde.) Vidare har prins Napoleon ej blott hunnit förlofya sig, men försöker redan vid detta lag brudgumsfraeken, och den ena alliansen åtföljes af en annan, giftermålet af en offech, defensiftraktatv. Oeh midt i all denna snöstorm af mer oeh mindre kuriösa tilldragelser doek intet visst, intet att lägga till grund för en någorlunda hållbar profetia för framtiden! Vi hafva talat med stätsmän, de tro att det skall bli krig; vi hafva talat med militärer, de tro på fred. Vi hafva läst i ett preussiskt blad, att let hela blott är ett krigsputs af Frankrikes humoristiske kejsare för att skaffa kusinen ett parti, hvartill bar under vanliga :förbålländen varit litet för kort. Vi läsa i dag i ett engelskt, att kejsar NapoJeon med allt detta alldeles ieke vill åt Österrike, antan åt — England. Just hvad vi sjelfva yttrade sist, — utan att vi derför vilja insinuera att det engelska bladet stulit vår id6! Les beaux esprits se reneontrent, se der det enkla i saken! Men vi upprepa, efter allt, att det ännu är och blir för tidigt att göra sig en afgjord mening om hvad allt detta skall leda till; Låt kejsaren af Österrike välja sina förtroliga ord om visst folk, hur föga grannlaga han vill, låt de sardinska soldaterna få nya byxor — till och med röda! — och prins Napoleon få sin Clotilda, till och med litet i galopp! Derföre står icke verldens fred — medgifvom det! — absolut på spel, och trots detta