hvilka.de senare för många icke öruttö uppgå till 6 procent af kapitalet. Äfven hemställer Posttidningen, huruvida vi nu skulle hafva egt landsvägar, om man skulle följt artikelförfattarens i Aftonbladet teriållande åsigt i fråga om stambanors byggande af staten. 3 Med anledning häraf bör, bvad den förstnämda anmärkningen angår, erkännas, attartikelförfattareni Aftonbladet begått ett fel deruti, att icke hafva undantagit några af de dyrare engelska-banorna, der expropriationskostnaden varit mycket stor, från den ifrågavarande beräkningen. Men för öfrigt kan denna jgenfinnas i de flesta större verk rörande jernvägar, äfven engelska, bland hvilka vi kunna: hänvisa på Dionysius Lardners, som utgör, så att säga; en liten encyklopedi för den statistiska delen af detta ämne: Hvad åter angår argumentet om landsvägarne, så bevisar det ju motsatsen af hvad Posttidningen förmenar. Vi fråga nemligen tillbaka: huru skulle det väl stått till med landsvägarne, om de skolat anläggas och underhållas af staten? Ville man åter ställa det så, att jernvägarne bygdes af jordegarne, likasom nu sker med landsvägarne, men med den väsentliga skilnad, att betalning fick uppbäras af de resande, så tro vi att jernvägar snart skulle kunna uppstå i alla provinser; utan uppoffring af staten, fastän bidrag af dess kredit kunde behöfvas. Vi hoppas Posttidningen, som plägar vara ganska resonabel i ;statsekonomiska frågor, icke skall ogilla denna tanke. bred