STOCKHOLM den 5 Febr. Valordningsfrågan i hufvudstaden har nu avancerat ett steg framåt, men detta steg innebär ett framåtskridande baklänges, så att frågan nu befinner sig på samma punkt der den var för ett halft år sedan. Den förträffliga sakernas ordning, enligt hvilken hos oss polismyndigheten fungerar såsom grundlagstolkare och politiskt konstituerande makt, harj: nu gjort sig gällande i så måtto, att öfverståthållareembetet, med arledning af de besvär mot beslutet i valordningsfrågan, som blifvit anförda af en minoritet inom husegare-1 kategorien, ogillat magistratens åtgärd att hänvisa saken till klasserna och låta dessa oms ärendet öfverenskomma genom omröstning pr capita inom sig, samt äterförvisat hela ärendet till.ny behandling inför .magistraten; hvarvid: öfverståthållsreembetet i så måtto gått längre i dristigheten att vilja tolka, förklara och godtyckligt komplettera grundlagen, än regeringen gjorde i sin: famösa resolution: öfver Örebro-förslaget, att öfverståthållareembetet har tagit sig dristigheten förklara, att i Stockholm, der valen hittills medelbart förrättats, skall. omröstning rörande valsättets förändring ske på det sätt som grundlagen föreskrifver för de städer, der valen hittills omedelbart egt rum. Vi få sedermera tillfälle att utförligare återkomma till: denna öfverståthållareembetets i mer än ett hänseende märkvärdiga resolution. Vi meddela här nedan sjelfva resolutionen, som, efter en längre redogörelse för de inkomna besvären, är af följande innehåll: Detta, med hvad mera handlingarne innehålla och magistraten uti dess öfver besvären afgifna utlåtande anfört, har öfverståtbållareembetet tagit i öfvervägande; ocH beträffande sättet för behandlingen af valordningsärendet och tillvägabringande af de valberättigades öfyerenskommelse derutinnan, i hvilket afseende endast det tillhör öfverståtbållare-embetet att besvären pröfva och afgöra; så i betraktande deraf: Fat! det, uti 14-5 1 mom. riksdagsordningen, sådant detta lagrum lydde före den af rikets ständer vid sistförflutna riksmöte beslutade och af K. M:t gillade förändring af paragrafens innehåll, för val af riksdagsfullmäktige för Stockholm i borgareståndet. påbudna och hittills öfliga sätt, enligt hvilket. valrätten borde utöfvas medelbart af 50 elektorer, utsedde bland borgerskapet efter lika klassifikation, som stadens femtio äldste, numera, sedan, till följd af grundlagsförändringen, rättigheten att välja riksdagsmän för Stockholm i borgareståndet blifvit utsträckt till andra än borgare, och således till ftere, än som; genom nämde elektorer, äro representerade, icke kan, ifråga om antagande af ny valordning för staden, följdriktigt tillämpas, hvarföre ock magistraten, oaktadt, genom dess den 16 Okt. sistlidet år meddelade utslag, blifvit förklaradt, att en omedelbar, de valberättigades omröstning, rörande förändring i valsättet icke laglgen kunde tillstädjas, likväl låtit, ej mindre inom borgerskapets särskilta klasser än-af valberättigade fastighetsegare och idkare utanburskap af yrken, som till borgerliga näringarträknas, omröstning rörande valsättet omedelbart och icke genom elektorer verkställas, ehura de afgifna rösterna, i strid mot föreskriften angående det omedelbara omröstningssättet, i nu gällande 2 mom. af 14 8 riksdagsordningen, blifvit per capita beräknade; att, emot den af magistraten verkställda klassindelning af de valberättigade förekommer, dels att densamma, såvidt de nya valberättigade angår, saknar stöd af lag och, då representationsrätt dem förut ej tillkommit, jemväl af häfd, dels ock att, då särskilta klasgr stannat i olika beslut, någon i lag stadgad grund för utrönande af pluralitetens mening icke förefunnits; och den af magistraten vidtagna åtgärd, att beräkna antalet röster, som bort hvarje klass tillkomma, efter hela klassens skattebidrag till staden, måste, enär inom klassen ledamöternas. röster per capita beräknats, anses destomindre användbar, som densamma i tillämpningen kunnat medföra det missförhållande, att det skattebelopp, som klassen tillkommit, beredt pluralitet åt en mening, hvilken varit stridande: mot de ledamöters, som af skattebeloppet utgjort den större delen; att stadgandet i 2 mom. af 14 riksdags ordningen, att ändring uti det å en ort öflige valsätt kan ega rum, då antingen någon stad: valberättigade innevånare, eller ock en elle) flera klasser bland dem om sådan ändring öfverensskomma och konungen densamma fast ställer, icke innefattar någon i förevarande fall tillämplig ovilkorlig föreskrift att å ort der klassindelning varit öfligyderna indelning måste ligga till grund för hvarje förändring i valsättet, utan endast omförmäler klassindel ningen för den händelse att en eller fler klasser af en stads innevånare om ändring gällande valsätt öfverenskomima, men icke fö det fall som här är förhanden, eller att d valberättigades indelning i klasser, såsom ick inrymmande tillkomtie nya valberättigade, c vidare kan vid riksdagsmannaval tillämpas och öfverenskommelsen om nytt valsätt följ aktligen måste träffas af stadens samtlige val berättigade innevånare; och att; af det i nyss. åberopade mom. vidar förekommande stadgande, att, i fråga om är dring af valordning i stad, der valen omc delbart förrättats, de valberättigades röste skola beräknas efter hväd hvar: och en a KREATIN