Resande. TURENISKT, I Modal att göra faktiga murar torra. Detta består deri, att man befriar då fuktiga väggen, eller det fuktiga stället på densamma ända intill teglet från rappnisgen och sedermera rengör muren med qvast. Derefter bereder man en massa på följande sätt: 21 kan: or tjära kokas vid sakta eld i en jern gryta, hvilket bäst sker i fria luften, och under kokningen tillsättes 4 svinister samt derefter mjölet efter 4 pulveriserade tegelstenar, som småningom tillblandas. Massan kringröres sedermera så länge, tills tegelmjölet synes vara så fördeladt att inga klimpar finnas på stafven, hvarmel massan :omröres. Elden under grytan får nu ej vara starkare, än att massan blott kan hållas varm, i hvilket tillstånd den användes till rappning. Härtill erfordras tvenne muräre, flera flata stepkärl, invändigt glaserade och försedda med handtag, samt ett förråd af torr sand. Kärlen fyllas nu med varm tjärmassa. och bäras till ene muraren, som med murslefven slår massan på muren, så att den häraf täckes, men med detta arbete måste muraren skynda sig innan tjärmassan kallnar, emedan den annars ej släpper murslefven. Bakom denna muraze, står nu den andre; som genast, innan tjärmassan hunnit kallna, med murslefven påslår sand, så kraftigt han förmår, på det att denna må fastna i tjärmassan. Så fortfares ända till slut och man har blott att tillse, det de båda murarne så förses med de för dem behöfliga materialier, att de oafbrutet kunna fortsätta arbetet, och att, då detta slutar, de med tjärmassa rappade flöckarne äfven äro påslagna med sand, samt slutligen att icke någon, äfvån den minsta fläck på muren är utan tjärmassa och sand, emedan fukten annars foörtfar att visa sig, och-der tjärmassa utan sand finnes, kommer ej den sedermera skeende kalkafrappningen att sitta qvar. Då tjärrappningen kallnat, så kan man afputsa muren, och då kalkrappningen en gång torkat, skal! aldrig ett spår af fuktighet mera visa sig, hvilket flera gånger är proberadt, bland annat på ett stall och ett vagnshus, som ända till-taket på tre sidor stodo i jorden, och hvilkas murar: på nu :omnämda sätt behandlades. Till 10 qvadratfamnar åtgå 6 19 tjära och den förut uppgifna mängden svinister och tegelmjöl, efter hvilken beräkning hvar och en förut kan skaffa sig de materialier, som åtgå. (Tidskr. för Sv. Landtbruket.) Gips såsom kypringsmedel. (Archiv der Pharmacie 1858.) 1. Svag sprit blir genom tillsats af gips starkare; och likaså såckerlösning, emedan gipsen förenar sig med vattnet. 2. Grumligt och vidrigt smakande, men icke surnadt hallonvin återfår genom tillsats af gips sin ursprungliga klärhet, sin röda färg och sin fina smak: 3. Ungt rhenskt vin minskas genom gipstillsits, men blir finare till smaken och starkare. 4. Bruket af gips till vins förbättring var bekant för de antika folken; och ännu begagnas i Grekland detta medel vid vinjäsningen, för ätt göra vinet mildare och mindre underkastadt surning. — Sätt att upptäcka Öö nn 1 bröd, (Efter Journal fär praktische Chemie.) Från England har den oseden spridt sig till fasta landet :tt blanda alun i bröd, och för några år sedan fanns äfven i Stockholm ett engelskt bageri, hvars hvetebröd: var utmärkt genem samma krithvita färg och samma oför gänglighet, som engelsmännen fordra hos bröd, oaktadt det i England är allmänt kändt att nyssnämda egenskaper åstadkommas genom aluntillsats. Då denna tillsats är skadlig för helsån, enligt alla läkares förklaringar, är det angeläget att kunna undvika den, och igenkänna den der den misstänkes vara förhanden. Detta sker ganska lätt genom ett utspäddt och kallnadt afkok på bresilja, hvarpå en brödskifva lägges och lemnas qvar ett halft dygn. Finnes alun i brödet, så har bröstet då antagit en mer eller mindre purpurröd färg; annars blir det ofärgadt eller på sin höjd något brunaktigt. — Guttaperehatyg, (Ur Brevets dinvention): I en gryta uppvärmes guttapercha, och dertill-slås dess 9-faldiga vigt linolja, som upplöser guttaperchan. Doppar man i denna lösning hvitt bomullstyg, så blir det efter torkning gulaktigt, halft genomskinligt och böjligt samt tjenligt att tryckas och målas med oljfärger. Med tillsats af ockror, slammad krita, kimrök och andra färgämnen; kan lösningen färgas och göras tjockare. Skall tyget lackeras, så blandas lösningen förut med kopalfernissa, hvilken derigenom blir spänstig och icke underkastad att brytas efter torkning. Den guttaperchahaltiga linoljan kan för öfrigt blandas med alla slags oljfärger och fernissor, åt hvilka den ger sin egen oföränderlighet för ljus, loft och fuktighet. — Kiseltvål ooh kisolsåpa. Af Gossage: Af 9 vigter kalcinerad soda och 11 vigter sand, eler lika vigter sazd och kalcinerad pottaska, sammansmältes kiselsyradt natron eller kiselsyradt kali. Den smälta massan löses medelst kokning i regnvatte.:, och lösningen inkokås till 1,43 egentlig vigt, då den bildar en tjock glasvätska, hvilken förvaras i lufttäta kärl mot luftens åtkomst. En vigt af natronlösningen blandas: under uppvärmning med en vigt tvålyhvåraf man får kiseltvål; en vigt af kalilösningen blandas med en vigt såpa, och ger kisels.pa: ;Begge dessa produkter äro mera fraggande och renande än vanlig tvål eller såpa — ieniog af badsvampar. Sedan de blifvit väl rentvättade med tvål. 1 ggas de på en tallrik och öfversållas med torr e lorkalk, som får ligga qvar Inågra minuter. Derefter urtvättas de tills all chlorlukt försvunnit. När de torkat, likna de alldeles hya svampar, ociy ega samma spänstighet och insugningsförmåga. i — Riolnolja til maskinsmörjning. (Ur Pråctical Mech. Journal.) Man har i Glasgow begyntianvända detta smörjningsmedel, hvars utmärkta egenskäper i detta hänseende godtgöra dess större dyrhet. Ricinoljan räcker tre gånger längre än annan olja, angriper hvarken stål eller metall, fernissar)sig ieke och dryper icke ut ur lager eller axelpannor: — Ny slags jäst. (Ur Polytechn. Notizblatt.): Hvetekli knådasstill deg med ljumt vatten, och lemnaå på ett 30 grader varmt ställe 24 timmar. . Degen är då förvandlad till ett verksamt jäsningsämne för bakning och bryggning: — Fint klister. (Ur Blott fir Handel und iGeaverbe.) Noggrannt skommad mjölk ystas med ättika, och, den väl urkrämade osten löses i mättad boraxlösniog. Den sålunda erhållna produkten liknar tjockt gummi, men öfverträffar detta i förmågan att häfta och att tilldela glans, och kan begagnas till lim för fina snickarearbeten, till portföljarbeten, i till tygtryck, till muschplåster och till lyster på siden. BLANDADE ÄMNEN. I Tidning för Teater och Musik läses följande .pikanta. recension : SI I bokhandeln har. utkommit den tredjebetydligt tillökta upplägan af Musikalisk Ficka TR SR NT BONE PÅ KT SENAT! SOSIR ISA Hör SSREADEA KALLE Gen