bry örter OY NP Ar Rå TNE ENE oe st Br a vg rg mista sin representationsrätt; städer med en folkmängd af 8S000—16,000 sända en ledamot till underhuset; de med 16,000—25,000 antingen en eller tvenne, alltefter som antalet för närvarande är; de med 25,000—54,000 minst tvenne; de med 54.000—135,000 trenne; de med 135,000—270,000 fyra, och de städer (till antalet fem, nemligen Manchester. Finsbury, Glasgow, Marylebone och Liverpool), som ega en högre folknummer än den sist anförda, sex ledamöter. Enligt denna plan skulle endast 23 platser öfverlåtas åt de folkrikare grefskapen i England och Irland; de större grefskapen i Skottlånd deremot erhålla en ökad representationsrätt derigenom. att åtskilliga små grefskap sammansloges. Huru allt: detta vid verkställigheten skulle utfalla, ådagalägges genom en mängd tabeller öfver folkmängden enligt 1851 års census. skatterna, som erlades 1859, samt antalet al elektorer i alla de städer och distrikter, hvilka nu ega eller härigenom skulle erhålla representationsrätt. 3 ferTalaren förklarade sig ingalunda vilja upp: ställa folkmängden såsom någon uteslutande grund för valrätt; Hvad åter egendom be: träffar, så kunde skatterna Härvid tjena till ledning. Manchester och Liverpool; hvilka enligt talarens förslag skulle tillsammans erhålla 12 representanter, betålte 1857 i skatt 897,000 ; skatterna för de 87 köpingar der: emot, hvilkas rösträtt enligt samma förslag skulle komma att helt och hållet försvinna, uppgingo sammanräknade ej till högre be10 än 221,000 . ö G F Talaren befarade derföre icke att någon, som ville uppmärksarit genomgå hans tabeller: skulle med skäl kunna beskylla honom för att ha gifvit ett obehörigt inflytande, vare sig åt folkmängden eller egendomen i Englands större städer. Då han åtog sig uppdraget att utarbeta en reformbill, förbisåg han icke de svårigheter, som lågo i hans väg. Han visste då detsamma som han nu vet, att nemligen vid uppgörandet af ett förslag, sådant som detta, ingen så bestämd rålinie skulle kunna uppdragas, att man derom kunde säga: Detta är det enda rätta, och ingenting annat?. Uti 1832 års reformbill var hvarenda punkt öpen för tvist och blef äfven omtvistad; samma örhållande kommer ock att ega rum med 1859 års reformbill, det må nu bli talarens eller regeringens. Men den fråga han nu underställde ländet vore icke, huruvida man aänsåge nödig en eller annan liten afvikelse från det här föreslagna, utan hurävida den här af talaren utarbetade plan, på hvilken han mycket tänkt, och öfver hvilken han rådfrågat de skarpsinnigaste reformvänner, i sin helhet Betraktad vore antaglig för landet, om den åt de stora och fria valförsamlingarne beredde i det närmaste den andel i nationens stora råd, till hvilken de voro berättigade, EE Man skulle säkert klandra och innan veckans slut få läsa i tidningarne anmärkningar deröfver (detta slog ock ganska riktigt in redan följande morgonen med Tönes), att i detta förslag grefskaperna behandlades på ett obilligt sätt, i betraktande af deras folkmängd och de stora massor af egendom, som befinna sig inom dem. Men grefskaperna stå för närvarande helt och hållet under de stora godsHerrarnes inflytande, med undantag af några få, der andra intressen växt upp och öfverflyglat det stora jordintresset. Grefve Derby yttrade för några -år sedan, att om någon ville säga honom hvilken politik följdes af trc eller fyra stora jordegare i ett grefskap, så skulle han åtaga sig att bestämdt uppge den politik, som följdes af underhusledamötern: för samma grefskap. Man kunde ju fråga hvilken farmer som helsti det förenade konungariket, huruvida det vore hans klass som tillsatte representanter för grefskapet. Nu vore det ingen hemlighet, att jordegarne inom underhuset, såsom korporation betraktade hyste alldeles samma opinioner, sympatier ocl fördomar som jordegarne i öfverhuset, och med dessa bildat det närmaste förbund. Li kasom de 30 biskoparne inom öfverhuset ick: representerade någonting annat än statskyrkans intresse, så representerade de verldsliga lorderna ej heller något annat än jordintresset, och detta vore: alltså redan mer än tillräckligt representeradt. -Lorderna: representerade sålunda blott ett enda stort intresse. och kunde derföre utveckla mycken kraft i försvaret af: detta intressesgrättigheter, privilegier eHer monopolier, hvilket de ock vic mångfaldiga tillfällen ådagalagt. -Låtomost derföre? — tillade här talaren — fortfare med vårt öfverhus; men låtom oss cba er verklig representation för underhuset, och då F omsider erhållit en sådan, då skolen I få se, lita på mina ord, lorderna gnugga sig i ögonen och komma : under fund med att de Misstagit sig i åtskilliga. punkter af vigt: Dt skola väl ej komma att helt och hållet vända ryggen åt sig sjelfva; men de skola medhelt andra ögon betrakta folkets intressen och folkets sympatier, och för detsamma ega ett helt annat hjerta, och I skolen fören lång tid — jag vet ej för huru lång — hafva lika mycken harmoni emellan de: båda husen, i frågt om landets lågstiftning, som någonsin under förflutna tider.? SeTalaren anmärkte vidare huru alla tycktes vara öfverens om, att den rärvarande representationen vore mycket bristfällig, samt ati pu rätta tiden vore inne för att bota dess brister. För denna åsigt hade man lord Aberdeehs auktoritet; äfvensom: lord John Russells, lord Palmerstons och grefve Derbys: och man borde påminna sig, :att England aldrig på en gång egt mer än fyra personer; som ansetts fömpliga att vara premierministrar. Om tiden alltså nu vore inne, så borde man genomföra saken på ett tillfredsställande sätt, och icke åstadkomma ett blott lappverk: Så framt man ej vill besluta sig för en god reformbill, må man heller icke ha någor alls. En dålig lag är en revolutionär lag, och en ofullständig bill är, om-ock ej revolutionär. likväl af ingen nytta, och kunde bli ganska vådli Ty om någon sådan genomfördes, så RT eta AS VVE or BR RATE RUTT rt mp OTUN:. N T JE yn ET ög rg AY ARS ER TYS 00 Di. EF. NG I fort få 0000 fö Et Og: tas Dp I be oa stR) at Rb BAD FÅ pe Ci bås Fe IG pnn fä Ft ör FS FR (RT ARG ee folk SS AR ss 6 AR HS rr AR AA DB BG mm RR -— Ve RS RR et oo faga veg fn FE RR Ar fr FN FN LR pr FA FE: Jm För NINE NERE SA AES St i LER Top KBR Fr SAERENNA