STOCEHOLM den 25 Jan, Det torde böra tillskrifvas den skråmässighet, som vidlåder vår embetsmannabildning och det för tidiga, men under nuvarande förhållanden tvungna afbrott i de akademiska studierna, hvilka universiteternas läge i småstäder medför, att man äfven på den svenska administrationens högsta platser så ytterst sällan anträffar de omfattande kunskaper och de vidsträckta vyer som äro nödiga, om icke förvaltningen skall öfvergå till en själlös slentrian, som blir ett hårdnackadt hinder motalla väsentliga förbättringar. Genom tillkallandet af sakkunnige män från alla delar af riket skall nu denna brist inom vår högre administration afhjelpas, och man försummar det icke heller; man skapar komieer. Om våra ministrar skola inför representationen framlägga ett förslag, vare sig till penningeväsendets eller representationens ombildning, till inrättandet af ett embetsverk eller reglerandet af några missförhållanden i skatteväsendet m. m., strax öfverlemnas detta bestyr åt några s: k. sakkunnige män, och vi hafva sålunda, blott sedan 19809, sannolikt haft mer än 200 komiter i verksamhet. I och för sig, och så länge det behof förefinnes, som vi här ofvan anmärkt, må dock icke detta bruk, att vid alla tillfällen, när någon ny organisation eller någon genomgripande förändring är i fråga, nedsätta en komitå, klandras; men sedan det blifvit vanligt att ledamöterna i de af regeringen nedsatta komiteer erhålla arfvoden af statsmedlen, torde det vara nödvändigt att någon kontroll utöfvas å deras verksamhet, så att icke denna till tid och kostnad långt öfver behofvet utvidgas. Man har exempel på komiteer, som fortgått i 2:ne generationers tid (såsom t. ex. bibelkommissionen), utan att ändockShinna till målet, och den, i följd af en partimanöver vid en riksdag tillkomna komiten för? undersökning af städernas beskattning har nu i sju års tid framsläpat ett tynande lif, som likväl redan lärer kostat staten nära 60.000. rdr. Om en komite skall uppfylla sitt. ändamål, erfordras icke blott tillkallandet af skickliga män, med nit och arbetsförmåga, utan äfven att i spetsen för dem sätta ett ledande hufvnd, med klar insigt af det mål man vill uppnå och de tjenligaste medel som kunna föra dertill. Men ett sådant hufvud finnes icke ofta der man nu uteslutande söker det — i den högre embetsmannaverlden eller inom bördsaristokratien — och då man likaledes i allmänhet till komiteledamöter endast utser personer af en viss sambhällsställning, ofta lemnande den öfvervägande kapaciteten åsido, så snart den icke på rangens skala håller vederbörligt gradtal, kan man icke förundra sig öfver det lumpna resultat, som de flesta komitger lemna, och huru mången af dessa ännu i sista stund synes famla efter sättet att lösa sin uppgift. Dessa reflexioner hafva vi icke trott vara alldeles opåkallade, då regeringen nu inom ett års förlopp nedsatt 13 komitger, de festa försedda med högadliga, men i öfrigt mycket obskura ordförande, och er del, såsom det synes, fast beslutna att taga sakerna ganska lugnt. Vi bafva oss dessutom bekant, att regeringen står i begrepp att nedsätta ännu en komite, hvilken, om dess uppdrag skall sträckas så vidt som nu lärer vara afsedt, och om ej bättre tillsyn föres öfver dess verksamhet än öfver andra :komitdgers, kommer att erfordra en hel mansålder. ESMed anledning af en enskilt motion begärde nemligen rikets ständer uti skrifvelse at den 28 Febr. 1857, att då en ändamålsenlig samling af de intill denna tid utkomna, ännu gällande administrativa, kamerala och ekonomiska författningar och stadgar voro af behofvet högligen påkallad, Kongl. Maj:t ville, genom någon eiler några dertill utsedde skicklige personer, låta utarbeta och till allmän kännedom sprida ett i möjligaste måtto fullständigt sammandrag af sådana gällande författningar, hvilka afse berörde delar af statsförvaltningen. Denna begäran hade sin grund deruti att de författningssamlingar, vi på den administrativa och ckonomiska lagstiftningens område ega, äro särdeles bristfälliga och ofullständiga, samt att författningar finnas och tilllämpas, hvilka icke i någon lagsamling äro upptagna, utan endast finnas i en och annan auktoritets arkiv. Syftemålet med rikets ständers anhållan var c z ven af dess uoder att. erhålla en tillir FE rv ee grenar af statsfi eltnine D. a frågan inom detta a och inom en ser, lärer regened säkerhet berättas, ippdrag att äfven kortare tid upphiun ringen, efter hvad de beslutat gifva, komiten afgifva för: till dess fattningars upphäfvande eller jörändring äfvensom till nya !agars utfärdande; med ett ord: man står i begrepp att nedsätta en ny lagkomite, hvars arbete anses erfordra d:cennier. Vi anse icke tvifvelaktigt att denna gren, eller dessa delar, af Sverges lagstiftning är i behof af en revision, ehuru dera behof otvifvelaktigt, sedan nya och mera tidsenliga författningar i de vigtigaste delar af vår näringslagstiftning-1 senare åren utkommit, är vida mindre än det af en revision utaf den allmänna civila och kriminella lagstiftningen; men utförandet af en sådan revision hafva rikets ständer icke nu begärt, och de betyd