ber rerna (EN 4 eter ON bår RN NA Ka RES INRE då SA FER RDS oa bre ligtvis öfverflyttas ifrån honom sjelf på dessa personer: Men detta berör emellertid icke hufvudfrågan. Spekulativ handel skulle troligen befinnas mindre populärän regelbunden handel, äfven om all framgång eller misslyckande vore inskränkt till spekulanten sjelf och ingen annan blefve hvarken rikare eller fattigare genorm hans vinster eller förluster. Och ehuru det ligger mycken förvirring uti denna förutfattade :mening, så tro vi den likväl ha en viss grund, om ock en blott partiell. Spekulativ handel är mer eller mindre i allmänhetens föreställning: och äfven mer eller mindre i-verkligheten: förbunden med det slags transaktioner, hvaruti den enes vinst bestämdt emotsvarar en annans förlust; och emot detta slags transaktioner -förefinnes en ganska naturlig fördom hbos allvarliga köpmän. I all regelbunden handelsrörelse går köparens vinst hand i hand med säljarens vinst. Det är en stor fördel för den amerikanske landtmannen likasom för den . britiske manufakiuristen att få utbyta sin spanmål emot britiska manufakturvaror — och denna ömsesidiga vinst är för den verklige köpmannen den rätta proberstenen på en rättmätig handel. Den spekulativa handeln är deremotgi hans föreställning nära förbunden reed begreppet om vinst på grund af dessa våldsamma fluktuationer i varupriserna, som för hbandelsverlden utgöra en verklig olägenhet i stället för en källa till fördel. Hr-Biack jemför: ett inköp af. socker i spekulation på varans stigande, .med: ett vanligt vad om samma stigande. Denna jemförelse är i vår tanke icke fullt riktig, och vi vilja nu förklara hvarföre.. Vore den verkhgen riktig, så skulle den: tillräckligt rättfärdiga fördomen emot spekulativ handel. Det är klart, att vid Hvarje vad den förlorande tappar allt hvad den vinnande erhåller. Och i samma mån: som spekulativ handel närmar sig karakteren af ett vad, upphör den att vara Handel i detta ords: bättre bemärkelse. Det allmänna värdet af spekulativa företag beror således icke blott på beloppet af den individuella vinsten, utan ock på rättmätigheten af denna vinst — det är: sannolikheten att den ej kommer att endast bli en på andras förluster grundad vinst. :Vad och handel skilja sig egentligen deruti, att den senare består uti en ömsesidig fördel, det förra uti en hvarannan motvägande vinst och förlust. Men detta innebär äfven ett annat vilkor. Om nemligen rättmätiga handelsspekulationer ha till föremål att icke blott öfverflytta: fördelar från den ena -personen till den andra, utan ock aft skapa en allmän jemnvigt i den allmänna välmågan, så måste de naturligtvis utgöra resultatet af ett stadgadt omdöme, utbildadt i förmågan att leda hvarje förekommande fall till fördel, Vinster, som ej göras på annat än andras förluster, behöfva ej vara resultatet af något utbildadt omidöme och erfarenhet. Ett blott spel ligger inom hvars och ens förmåga. Men vinster, hvilka skapa en verklig jemvigt i den allmänna välmågan. kunna endast göras under-en lång bana a! professionelt omdöme och erfarenhet. Härat öfverlägsenKeten i sockerhandlarens :spekulation på en prisstegring framför ett blott spel. Det är åtminstone på sannolikhetsberäkningar, och icke på gissningar, som han gör sina inköp, och derföre är resultatet af hans spekulation, om väl beräknad, egnadt att framkalla en fördel för det allmänna. Han köper, då sockret är i fallande och ymnig tillgång på varan, och han. bidrager härigenom att förekomma ett ytterligare fallande. Han säljer deremot, då priset är högt samt tillgången knapp. och bidrager härigenom at! förekomma ett ytterligare stigande. Det äl väl sant, att, om han vinner, det kan befaras, att någon annan förlorat; men hvad har gjort är i alla fall en ren fördel för det allmänna — han skyddar nemligen i den gode tiden emot den onda, och förminskar sålunda både vådan af slöseri i förra fallet och vådar af brist i det senare. Och han förtjenar sir vinst, emedah det endast är genom erfarenhet och Ppoggränna observationer, som har kunde ba lärt sig då han borde köpa och då han borde sälja. Vi påstå derföre, att hvad man kan kall rättmätig spekulation är rättmätig och väl görande just i förhållande till det deruppi använda mått af förut innehafd kunskap, er farenhet, talent, omdöme — i förbållande som den är en konst, som väl ej kan förvärfvas af hvar man, dock af förståndigt och dugligt folk — i förhållande som blotta slumper helt och hållet träder i bakgrunden. Af dette skäl anger man med rätta dilettantens inblandning i bandelsspekulationer mindre kunna försvaras än samma spekulationer, gjorda af er farna köpmän. Af samma skäl är ock de slags spekulation, som består i utsträcknin: gen af rent produktiva företag, den förnämst: af alla, emedan här utsigterna till framgånt ligga mera inom beräkningarnes område, oc! fördeleu, i fall spekulationen lyckas, är beståndande och reproducerar sig sjelf. Der näst komma sådana spekulativa operationer som vi redan hafva antydt — nemligen at i tider af rik tillgång köpa, i beräkning at brist innan kort är för handen. Här är de: allmännas fördel verklig, likväl endast temporär, och det är vida mera fara för bande:: att en blott hasard kan svika det bästa om dömes beräkningar än i förra fallet. I sist: rummet, och knappt såsom ens värdig nami af handel, måste vi sätta det slags spekula tion, hvaruti kunskaper och erfarenhet äro a nästan ingen betydelse, och som icke ka sägas utgöra en gren af något lagligt yrke — spekulationen på aktier. Sockereller bom ullshandlaren måste veta mer om sockerelle bomullsmarknaden än någon annan; han ha; studerat dess lagar, han känner de allmänn: förhållanden, hvaraf skörden beror. Men aktiespekulationen eger icke några ordentlig reglor till sin ledning. Priserna på aktic och fondpapper förändras i sammanhang met de politiska händelsernas alla invecklade för hållanden, och detta går vida utöfver hai kunskap. Hasardens element står här högst