Article Image
Dusa ordet! svarade lotsgubben, i det de börj ade gå framåt. Jag har henne riktigt i hälar, na, tycker jag, och så många ting jag än op, plefvat i min dar, har jag inte haft många historier, som jag kan sätta i mätning med de ma... Men hör du, Gädda, det käns ödsligare nu än i ungdormen för mej att sitta ensam på Ufklippan — du får allt tänka på mitt gamia förslag att flytta dit. Jag skall hat i minne!y svarade Gädda. 13 KAPITLET. Vid den husliga härden. Und er denna samma afton satt Emilia framför en god brasa i sitt nya hem och öfvertänkte I wWru underligt det var att hon nu icke erfor de. 4: djupa rädsla, som hon alltid hyst för flyttn. gen till det kala Svartskär. Hon hade ocks. Du varit giff i tre månader, och under sista månaden bade: hon gjört sig så hemmastadd i sina förhållanden, att hon icke längre ansåg sig för den oerfarna unga frun, som först upp raldde på fiskläget och derifrån skref de bekyr mm nerfulla brefyen till modren. Kortligen: Eei lia hade börjat begripa lifvets allvarliga sido T och funnit dem väl värda att studeras. Den stora rör else 2 af kommande och farande hade äfvers Wfvat upp Scenen. Spanmålsforor anländer och spanmålsforor utlastades från sjöbodar -och inagasiner, hvilkas dörrar ständigt gingo -: upp och igen. Denna förelse: je mte bodrorslsen, gaf fullt upp med göromål å t såväl de båda bodbetjenterna som åt herr E tolt, hvilken härvid hade öfverinseendet. Åk: 2 deremot skötte kontoret och emottog alla de :m, som kommo för att uppgöra affärer, oc h affärer strömmade till rån alla håll och kanter. Det var tills vida re mest kommisgionshan

15 januari 1859, sida 2

Thumbnail