sistlidne år hade blifvit konfiskeradt på postI har uti Paris talat mycket om Italien och dermed en ofantlig kostnad inrättat en dylik; d 1 anstalt, belt och hållet privat, som enju it sysselsätter tre kemister och en räkne-i(1 d aren a E a NORGE : Tidsingarne från Kristiania gå till den 107. dennes; men innehålla inga nyheter af vigt. Från trakten af Risör klagas fortfarande mycket öfver så kallade fanters eller tattares ströftåg. Morgenbladet för den 3 och 4 December tj kontoret i Paris. Södra snällposten medförde i dag tidningar från London af den 6, Paris, Brissel och Berliv af den 7 samt Hamburg af den 8 dennes. br Sitt RS NARE RS ÖNA nt TN NA FRANKRIKE. Phare de la Loire berättar, att handskrifna proklamationer af upprorisk syftning blifvit uppslagna på gatuhörnen i Nantes den 2 dennes på morgonen, men genast nedrifna af poisen. Alla proklamationerna voro skrifna med samma stil, men deras innzhåll var olika. ENGLAND. Times har i ett par nummer behandlat den italienska frågan, senast den 6 dennes, då tidningen i en längre artikel framhåller den kritiska ställning, hvari Österrike befinner sig till följd af sin isolerade ställning och den il: de italienska: provinserna rådande jäsningen. Men å andra sidan söker det engelska bladet visa italienarne nödvändigheten af att de ensamme och utan någon främmande stats intervention måste tillkämpa sig friheten, dervid isynnerhet framhållande, att Italien vid en uppresning icke kan räkna på något bistånd af England. Följande yttrande i den ministeriella Herald torde icke vara utan sin betydelse. Under några dagar, säger tidningen, har man i vissa kretsar med lifligt intresse diskuterat tilldragelserna i Servien, för högt uppskattande deras betydenhet. Man tycktes inbillal. , att furst Miloschs utkorande i den afdan-I de Alexanders ställe måste leda till Portens inblandning. Vi äro emellertid nog lyckligal att kunna förklara, att till och med i denna fråga svårigheterna med raska steg skingra Under det serverna söka uppnå det mål ifva till sitt ögonmärke, beträda de, på Portens råd, en fullt laglig väg, och om de fortfara att handla på detta sätt, så försäkrar nan oss, alt Porten icke skall göra någon invändning mot furst Miloschs upphöjelse.n I Irland hafvå ånyo arrssteringar skett; det påstås, att polisen kommit ett vidt utgrenadt bemligt sällskap på spår. ITALIEN. Uti. en korrespondens från Turin, daterad den 31 December 1858, meddelas följande framställning af de senaste politiska tilldragelserna: Storfursten Konstantins resa till Paris har här framkallat åtskilliga gissningar rörande det sannolika ändamålet med detta sammanträffande. I några politiska kretsar är man af den tanken, att fråga nu endast varit om en höflighetsåtgärd mot kejsaren, men uti andra kretsar förmodas deremot, att vid detta tillfälle en tripelallians blitvit afslutad mellan Frankrike, Ryssland och Piemont, med särskilt afseende på de italienska angelägenheterna. Dessa gå dock i vår tanke för långt. Enligt de underrättelser vi från tillförlitlig källa inhemtat, skola endast vissa öfverenskommelser blifvit träffade, med hänseende til! de italienska förhållandena, hvilka öfverenskommelser dock läit, vid händelsernas fortgående utveckling, kunna göra den förmolade alliansen till en verklighet. Storfursten vid yttrat sig särdeles fördelaktigt om Sard:nion och dess politik. För två dagar sedan nar hr Nigra, grefve Cavours handsekreterare. ifrest till Paris med vigtiga depescher.. Dennel tjensteman, som åtnjuter premierministerns obegränsade förtroende, har redan flera gånger ander loppet af 1858 företagit dylika resor. De farhågor, som Englands bållning framkalJat, synas i detta ögonblick utgöra hufvudföremålet för den hemliga diplomatiens förhandlingar. Man tror temligen allmänt, att England kommer att blifva neutralt, i händelse kontinentalkonflikter skulle uppstå i anledning af de italienska förbållandena. Men det saknas icke yttranden af motsatt syftning, hvilka stå i stark kontrast till Englands proklamerade sympatier för Italiens obervende. Ätven Preussens hållning ådrager sig här synnerlig uppmärksamhet. Uti de krigiskt stämda kretsarne uttalas oförtänkt stora farhågor rörande preussiska regeringens blifvande politik, och ehuru jag ej kan afgöra huruvida dessa farhågor äro grundade eller ej, vill j-g dock ej förtiga ett mycket allmänt rykte, emedan det sprider något ljus i frågan om detta lands förhoppningar och sinnesstämningen härstädes. Enligt detta rykte skall man nemligen hafva Beslutat, att mycket tidigare låta kriget bryta löst, än som i början varit ämnadt, i afsigt att derigonom förekomma utvecklingen af några v görningen varande komplikationer, hvilka kunde föranleda Preussen ätt uppgifva sin neutralitet, om hvars upprätthållande man här är särdeles ngelägen. För några dagar sedan infann sig här general Garibaldi, bekant såsom djerf partigängare under 1848—1849 årens krig; och hade en längre konferens med krigsministern. Deras samtal skall hufvudsakligen hafva vändt sig kring planen att framdeles bilda en frikår utaf det mobila nationalgardet. enhgt Bersaglieris metod. General Garibaldi återvände derifrån genast till Genua, hvarifrån han begaf sig till ön Magdalena. Några af honom i Genua fälld: yttranden gjorde der stort uppseende och gåfvo ökad näring !åt krigsförhoppningarne. Tillståndet i LombardoVenetianska konungariket blifver med hvarje dag allt mera betänkliot. Äfven uti hertig