AA äte DEL ORIGINS dURE TATIL -TAEG -HOZE stående industri; genomkorsadt af jernvägar, och med den lättaste afsättning för sina produkter (det är ett så: vorterande lon?, med all den uppmuntran för jordbruket, som afsättningen invid dörrarne kan lemna — säger författaren på ett annat ställe), finna vi så allvarliga bemödanden till jordbrukets bä sta, ehuru jordbruket icke är detta lands vigtigaste yrkes, att — till detsamma är anvisadt 1,0350,8331, francs årligen, oberäknadt 600.000 francs till odlingar, ö versilningar, till inköp af kalk, som sedan säljes till billigare pris, för jordbrukets förbättring och till dikningsföretag. I de tyska staterna äro äfven bet liga summor anslagna till jordbrukets befrämjande. Och dock — anmärker förf. — hvad hafva icke dessa länder redan gjort emot vårt land, huru små äro icke tillfällena hos dem till att höja kulturen och omed!a jordens areal, emot i Sverge? Det lilla Danmarks export förlidet år (1857) af jordbruksalster uppgick till ett värde af nära 37 millioner rdr, och af ladugårdsalster till öfver 23 millioner, eller i medeltal 80 millioner rdr rut! Och — vår jordmån är utmärkt god — söger. författaren — vårt klimat gynsamt för sädesodlingen. Ett väl skött fält gifver i Sverge lika god skörd som i Europas öfriga länder, och våra skördar borde ej understiga Danmarks, Men en stor del af vår odlingsbara jord står under vatten, våra åkrar äro till större delen ej afdikade och stå på en låg kultur, och våra husdjur lemna alltför mycket öfrigt att önska för att af dem i deras närvarande skick någon rik ladugårdsafkastrning skulle kunna vinnas. Bland de många skäl, som författaren anför till stöd för jordbrukets välgrundade rätt till befrämjande i stor skala, är ett så öf tygande och så enkelt, att det icke kan jäf vas, Författaren erinrar nemligen, att med jordbruket äro nio tiondedelar af hela befolkningen i Sverge sysselsatta; och att värdet af detsammas årliga produktion icke kan skattas under 300 millioner rdr, Vår fabriksindustri sysselsätter blott en ringa del af befolkningen, af hennes produkter bana sig en ringa del väg till utlandet, och hela produktionen kan icke uppskattas till högre värde än 25 millioner, eburu man gjort allt för att på jordbrukets bekostnad hjelpa och höja denna mdustri. Hvad vi härofvan anfört är hemtadt ur författarens öfversigt af landthushållningens ställning inom staten. Man kan icke neka, att hvad han deri anfört såsom jordbrukets målsman är fullhomligen riktigt. Den, som läser uppsatsen i sin helhet — vi hafva blott anfört några. fragmenter af densamma, skall ieke jäfva vårt omdöme. S Efter ofvannämde öfversigt yttrar han sig öm den högre undervisningen i jordbruket. Han visar vigten af densamma, men äfven huru den först nu till sin rätta betydelse börjat inses, eburu den icke efter samma målttstock blifvit omhuldad. B-hofvet af undervisningsverk för landthushållningen har väl numera ej blifvit ifrågasatt; det är i stället deras stora betydelse, och hvilka uppgifter de hafva att lösa, som man ej ännu tyckes hafva rätt uppfattat. Några ord i dessa hänseenden torde derföre ej anses öfverflödiga. Enligt nyare uppgifter eger landet tre millioner tunnland åker. Att denna ej skötes på bästa sätt behöfver ej bevisas. Produktionen af våra fält kunde öfverhufvud taget fördubblas; men låt oss blott beräkna, att genom en större skicklighet hos jordbrukets idkare öfverhufvud taget en tunna på tunnlandet mera än bittills erhölles i afka-tning, så uppstår deraf den vackra summan af en ökad sädesskörd af ire millioner tunnor säd, minst värda trettio millioner riksdaler. Ingen lärer kunna jäfva att detta och ett ännu högre resultat skall vinnas i samma stund som ett på rationella grunder bedrifvet åkerbruk blifver mera allmänt rådande. Och detta rationella åkerbruk, huru skall det kunna införas annorlunda, än enom en god undervisning i jordbruket, hvars betyelse man, för att döma af följande jemförelse, ej synes för närvarande inse. Vid sistiidne riksmöte begärdes nemligen samtidigt anslag till undervisning i landtbruk och i teknologi. De summor som beviljades voro: För ett landtbruksinstitut i Skåne. Till nybygnader, inventarier och arrendelösen 175,000 rdr. Årligt anslag 18,000 rdr. Till teknologiska institutet i Stockholm. Till uybygnad, tomt och inr dning 480,000 rår. Årligt anslag 49,300 rr. Antalet lärare vid teknologiska institutet uppgår till fem crdina ie lärare och en laborator. Vid Ultuna fiones sju lärare, och färre komma väl ej, enligt hvad man förmodar, att finnas vid Alnarp. Vid de tyska instituten äro vid Pappelsdorf 9 lärare, vid Eldena 11 och vid Proskau 8 lärare snstälde. Vi missunna ej undervisningen i teknologi en enda skilling ar dess anslag. Allt hvad som beviljas till undervisning är i sanning väl använda medel; men då AS finna att de årliga anslagen förhålla sig såhunda: Parken Rdr rmt. Till teknologiska institutet i Stockholm ..... 49,500. Dito Dito i Göteborg ..... 10,500. Dito till skolorna i Malmö, Borås, Örebro oeh Norrköping ...... .... 46.500. S:a 106,500. Till Alnarp och Ultuna summa rdr rmt 30,000 samt sdessutom erinra oss, att högst en tjugondedel af beiolkmingen -kan sägas vara sysselsatt vid fabriker och industriella företag, så synes denna jemförelse åtminstone visa, att man väl riktigt uppfattat värdet af goda undervisningsanstalter för fabrikanten och handtverkaren, men ej ännu ins tt det stora behofvet deraf för -vår modernäring. Att vilja jemföra de tekniska skolorna med landtbruksskolorna kan så mycket mindre ifrågakomma, som de: förra afse ynglingar med goda skoloch språkkunskaper, då deremot de senare till en stor del äro tillämpningsskolor för arbetsklassen och stå på samma parallel som slöjdskolan i Stockholm. Men om vi; trots allt detta, jemföra hela teknologiska undervisningen med-hela undervisningen i jordbruk, eller undervisningen för nio tiondedelar af Sverges befolkning med den tjugondedel som har en industriel sysselsättning, så 13 vi följande förhållanden: a) Undervisning i teknologi: Teknologiska instituet . . 49,500. Chalmerska slöjdskolan ......... 10,500. De tekniska elementarskolorna 46,500. Slöjdföreningens skola ......... 15.000: Rdr rmt 120500. b) Endervisning i jordbruk: Till Ultuna -..: 12,000. Alnatp : 18,0090. Degeberg sanna 7,500. Landtbruksskölorna. 76,000. TÅ. mt TI TANN