mera, om vi ej misstaga oss, sådan kommunikatior rum, till ökad trygghet och minskad kostnad för all mänheten. Sålunda behöfver man nu ej.sända er större summa kontant från Mariestad till Stockholm man kan i stället inlemna penningarne på härvaran de afdelningskontor af Örebro privatbank och derf erhålla en vexel på Stockholms enskilta bank å sam ma summa, hvilken vexel man tillsänder sin fordring: egare i Stockholm. För alla småstäderna här i v stra delen af riket är det dock af jemförelsevis mindre vigt att kunna sålunda genom vexlar uppgöra liqvider med öfriga orter i riket, så länge samma qvidationssätt icke kan pegagnas med Göteborg, hyilket är den ort, med hviken alla dessa städer hafva ojemförligt mesta affärsgemenskap. Vi anse det derföre vara skäl att uppmana tidningarne i alla med bankkontor försedda städer inom Westergötland, Wermland, Dal och vestra kustprovinserna att yttra sig i denna för alla dessa orter högst vigtiga fråga. — Det skulle röja allt för mycken obekantskap med stockholmarnes och göteborgarnes olika sätt att bemöta kunder och främlingar, om man väntade att Göteborgsbanken, liksom Stockholms enskilta bank, skulle för intet tillhandahålla allmänheten postremissvexlar på alla bankkontor. . Det vore dessutom oförsynt af allmänheten att af banken begära en sådan tjenstaktighet. Men nog kan man rimligtvis begära, att Göteborgsbanken, lika gerna som bankerna i öfriga landsortsstäder, skall mot en ersättning, som fullt motsvarar besväret, sälja och inlösa så beskaffade vexlar. — Upsalq universitet. H. ex. kansleren har under den 28 December ogillat de besvär, hvilka förste amanuensen vid kongl. riksarkivet, filos. magi stern C. G. Styffe, öfver akademiska konsistoriets den 18-nästlidne September upprättade förslag till vice bibliotekarie-tjensten vid akademiska biblioteket härstädes hos kansleren anfört, men deremot efter pröfning af handlingarne i målet till vice bibliotekarie utnämt herr Styffe. På -allmän studentsammankomst den 7:de beslöt studentkåren, att Knutsfesten jemväl detta år skulle på sedvanligt sätt firas den 13 Jaouari, samt att såsom gäster vid festen skulle inbjudas akademiens prokansler H. H. erkebiskopen, akademiens rektor, de danskar, norrmän eller finnar, som vid tiden för festens firande uppehålla sig i Upsala eller trakten deromkring, äfvensom de finska studenter, hvilka vistas i Stockbolm, Förliden onsdag den 5 dennes afled i Upsala adjunkten i teologiska fakulteten, prosten och kyrkoherden i Hagby och Ramsta, teologie doktorn Jacob Ulrik Segerstedt. (U. P.). — Med anledning af en i Göteborg upptagen kollekt för den lutherska församlingen ? Paris, yttrar Göteborgs Handelstidning följande, som för vårt land äfven har ett historiskt intresse: I morgon, trettondagen, uppbäres i stadens kyrkor en kollekt för den lutherska församlingen i Paris. Denna kollekt eger ett särdeles intresse, enär den afser att understödja en församling, som icke blott på ett berömvärdt sätt uppehåller protestantismens id i det katolska Frankrike, omhvärfd som den är af mäktiga fiender, samt upprätthåller en varm kristlig anda, utan ock eger en gammal historisk betydelse för Sverge. Det särskilt bevekande skälet att bispringa denna församling ligger deri, att församlingen, till följd af sina uppförda skolsalar, i hvilka omkring 500 lutherska barn blifvit upptagna, häftar för en återstående skuld af omkring 17,000 rdr bko. Det har varit hugnande att erfara huru detta stifts församlingar uppfattat det betydelsefulla af att understödja dessa sina trosförvandter på en främmande jord, då de för ändamålet, genom nyligen hållna kollekter, sammanskjutit 1278 rdr rmt, och man har särskilt anmodat oss erinra Göteborgs stads frikostiga invånare om hvad saken innebär. Detta framstår bäst genom följande, oss på begäran benäget meddelade intressanta berättelse om ifrågavarande församling: töRörande den svenska lutherska församlingen i Paris har biskopen i Göteborg, doktor Georg Wallin till Görwells nya svenska bibliotek, första bandets senare del, stycket VII, meddelat ett bref från sin son, dåvarande hofpredikanten, sedermera biskopen Martin Georg Wallenstråle, upptagande pag. 1—29, hvilken uppsats blifvit recenserad i Sv. Mercurius pag. 208—211. Enligt dessa källor och förste pastorn vid denna församling, J. Hambrei biografi i Biogr. Lex. VI bandet finner man, att denna svenska kyrka bildades 1626; att till henne hört en sior mängd utaf sådana personer, som sedan blifvit utmärkta män i svenska historien, under den tid de för sina uppdrag af svenska regeringen eller för sin bildning vistats i Paris, såsom Carl Gustaf, hvilken särdeles varmt intresserade sig både för församlingen och Hambreei kraftfulla verksamhet till församingens bästa, Magnus Gabriel de la Gardie, Erik Axelsson Oxenstjerna, Hans Wachtmeister, Erik Lindskiöld, E. J. Dahlberg, Samuel Akerhjelm, Jesper Svedberg, Fabian Wrede, Otto Wilhelm Königsmark, aus Svebilius, Nikolaus Rubens, David Klöker (von Ehrenstrahl), Olaus Verelius, Olaus Thegner m. fl., emte hvilka man finner icke få tyska furstar samt lansk ungdom. Hugo Grotius var, som man vet, unler Kristinas förmyndareregering svensk minister i Paris; då syneretister och stränga lutheraner en tid sämpade inom denna församling, höll han med stor vishet sinnena inom marginalen. Denna lutherska yrka var i mycket goda omständigheter för omkring undrade år sedan; der hölls likpredikan öfver den ranske marskalken grefve Moritz af Sachsen (som lött i den lutherska trosbekännelsen), då både Catrum doloris och sorgmusiken mycket berömdes. Jnder svenska ministrarne Carl Fredrik och Ulrik öcheffer blef hon omhuldad. Den förste pastorn, Iambreus, var tillika e. o. professor i österländska pråken vid universitetet i Paris och verksam vid itgifning af en polyglottbibel Ännnu 1754 blef dåarande pastorn Baer, tillika e. o. teologie professor Strassburg, vid den tiden sysselsatt att på franska fversätta Dalins historia öfver Sverge. Der var då edan ett fattighus, hvarest sjuka och nödlidande rosförvandter intogos och underhöllos. Under franka revolutionen lär denna församling kommit på bestånd, åtminstone fann en svensk, hr Westerberg nda barnet efter den aflidne odödlige slafverifienden Vadström, besjungen af vår ädle K. A. Nicander, i tort armod i Paris, födande sig med det hårdaste jenstarbete. Den har sedan så småningom hulpii g upp, och utöfvar för närvarande en synnerlig er erömvärd omvårdnad om fattiga och sjuka landsmär och omkring Frankrikes hufvudstad. Med förtronde till svenska ständers och folkets kända ädelmoc ar den ådragit sig skuld, och nuvarande svenska sola säkert ej tillåta dessa låntagare att så behands af sina fordringsegare, som denna församlings pa tor :Hambreus blef i sin tid behandlad för sitt idelod emot nödställda landsmän ). Omnämde pastor Hambreus var, ehuru numerz föga känd, en ganska märkvärdig man, såsom mar kan erfara af hans lefnadsteckning i Biografiskt lexikon. En kojans son, från Hambre by i Hel Bsingland, hade Hambraeus blifvit satt i tillfälle at studera, och tog 1614 magistergraden i Greifswald Med sin lärjunge, Erik Broderson Rålamb, anländ till Paris, hade Hambreus nöjet der se ett luthersk: kapell grundläggas, blifvande han sjelf anstäl såsom legationspredikant i samma stad. Hambrseur verkade i denna befattning mycket såsom lärd, geDom utgifvande af flera vetenskapliga arbeten. Pn el lLämnadåa mL ssd v rs a Öd — OM KO a —-—— 2 Dh PR om O ms BP TA Ne Xx