sko Ft -Jymdråret nedre RE bä RN Ör fre st Atea. frn rr samma tid:borttagas 212,400 kannor, utan att ändå afloppet vid Calldeles upphörde, och att sålunda skilnaden å dessa båda tal, eller 169,200 kannor, på andra vägar än hålet i jernbällen söker sig uttillsjön. Att mycket mera vatten kan från källorna erhållas, än hvad genom ofvan anförde försök visats, om genom ändamålsenlig fördämning afloppet genom grusbacken till sjön förhindras, och allt vatten på ett stäl!e hopsamlas, är vår fullkomliga öfvertygelse, och att således intet skäl förefinnes att frukta, det tillgången skall för det afsedda ändamålet bli otillräcklig. Stockholm den 29 December 1858. Anton Ekholm. N. AA: Wilander. Eric Silfverling. M. W. Holmberg. CM. Malm. Läroverkskomitens betänkande. Sedån vi i det föregående ur Komitebetänkandet återgifvit de förändrade bestämmelser som deri föreslås rörande läseordningen och afgångsexamen äfvensom förslaget till inrättandet af anstalter för lärares bildning, börja vi i dag redogörelsen för komiterades motiver till de begge förstnämda förslagen. Att vi härifrån ej uteslutit den inledning; hvari ko: miterade framställa sina åsigter om orsakerna till den öfverklågade öfveransträngningen inom skolan samt medlen till dess afhjelpande; skall säkert vara de flesta af våra läsare välkommet. Dessa delar af komiterades betänkande äro af följande lydelse: SAK, Sedan rikets ständer i underdånig skrifvelse af den 27 Januari innevarande år hos E. K. M:t anhållit, att, innan den läseordning, som innehålles i kongl. stadgan för elementarläroverket i riket, till fullo tillämpas, denna stadga måtte, sedan den undergått granskning af en dertill förordnad komite, så förändras, att dels de så kallade liniernas antal behörigen inskränkes, dels läroämnena inom hvarje klass icke blifva flere eller lärokurserna större, än som af lärjungarne utan skada för deras fysiska eller intellektuella utveckling kunna medhinnas, har E. K. M:t under den 17 sistlidne Juli i nåder förordnat undertecknade att företaga den granskning af nu gällande skolstadga, hvarom rikets ständer genom ofvannämde skrifvelse gjort framställning. Det uppdrag, som af E. K. M:t blifvit undertecknade i nåder anförtrodt, innefattar således hufvudsakligen en revision af den under den 14 Aug 1856 utfärdade skolstadga och särskilt af den deri föreskrifna läseordning i den syftning, att bildningsliniernas antal måtte. inskränkas, och läroämnena inom hvarje klass blifva färre, äfvensom lärokursernas vidd mindre omfattande, samt för det ändamål, att lärjungarnes fysiska och intellektuella utveckling icke måtte, genom det af skolan dem ålagda arbete, hämmas till mehn för deras blifvande verksamhet under en mognare ålder. Då komiten har att i främsta rummet utlåta sig om det hufvudsakliga föremålet. för dess arbete, eller om den plan för undervisningen, som bör inom skoiorna tillämpas, torde det åligga komiten att till en början i allmänhet yttra sig öfver de olägenheter rikets ständer funnit vidlåda skolundervisningen i dess nuvarande skick, äfvensom öfyer grunderna till desammå, för att. sedermera företrädesvis, med afseende på läroämnenas ordning och följd inom skolan, angifva i hvilken mån och genom hvilka utvägar dessa olägenheter, enligt komitens tanke, skulle kunna afhjelpas, och slutligen framställa de särskilta förndringar i läseordningen, hvilkas vidtagaude, enligt komiterades åsigt, vore af behofvet påkalladt och för ändamålet lämpligt. . ; E fer De af rikets ständer anmärkta olägenheter, ehuru under skolans verksamhet framträdande hvar för sig såsom ett särskilt hinder för uppnåendet af dess ändamål, torde dock, vid närmare betraktande, befinnas i sjelfva verket stå i nära sammanhang med hvarandra och till en stor del härflyta ur samma källa. Läroämnenas mängd, eller kanhända ännu mer deras tillväxande omfång och förändrade behandlingssätt, har inom skolundervisningen åstadkommit en trängsel och en förknappning af tid, äfvensom en splittring af lärjungarnes håg och arbetskraft, som för ungdomens utveckling icke kunnat annat än utöfva mindre helsosamma verkningar. Bemödandet att undvika dessa svårigheter har i sin mån bidragit till försöket att befria lärjungarne från mångfalden af kunskapsämnen genom medgifven rättighet för dem att bland skolans lärostycken sjelfve välja några vissa, flere eller färre, i hvilka de helst önskade undervisas, hyilket försök haft till följd undervisningens söndersplittrande i ett allt större antal af så kallade bildningslinier. Och hvad slutligen beträffar lärokurserna, har sträfvandet till deras utvidgande, då skolan för hvart och ett läroämne endast kunnat lemna en knappt tillmätt tid, inom hvarje lärares särskilta område na turligen måst blifva allt starkare, på det att, vid sådana förhållanden, ett så stort kunskapsmått skulle kunna medhinnas, som man ansett sig med skäl böra fordra af de från skolan utgående lärjungar, — ett sträfvande, hvilket, då det samtidigt gjort sig gällande i skolans flerfaldiga kunskapsgrenar, svårligen kunnat annat än förorsaka en öfveransträngning at e späda själsförmögenheterna, ledande till ganska bevänkliga följder, Frukterna af en sådan öfyeran. strängning måste nemligen, såsom rikets ständer an märkt, blifva icke blott en kroppslig: svaghet, som understundom grundlägger tidig sjuklighet, nästan allrid en mindre kraftfull mannaälder, utan ock en andlig förslappning och likgiltighet, hvilken gör lärjungsarne, om de än, vid utgången ur skolan, äro utrustade med en; massa i minnet. insämlade kunskaper, föga skickliga till det allvarliga själsarbete, som ensamt kän förvandla dessa kunskåper till en ilifvet användbar andlig egendom. ;Sa väsentliga olägenheter och för detta ändamål närmare tillse förhållandet med hvar och en af dem, samt till en början afse undervisningsämnenas antal, så finner man, så vidt fråga är om de läro: ämnen, hvilka tillhöra skolan såsom ett helt, vid anstäld jemförelse mellan den gamla skolordningen af den 16 December 1820 och den nya skolstadgan af den 14 Anonsti 1856. att dotta anta ontligt håda de