——— ÅTERBLIOCE. I. Vi betraktade i föregående artikel det sätt hvarpå interimsregentskapets politiska tendenser uppenbarat sig vid valet af organer för den högsta viljan. Utom befordrandet af junkercheferna, har i allmänhet visat sig en viss böjelse att framdraga yngre män utan för allmänheten kända meriter framför äldre, mera erfarne och förtjente; och att en mera framskriden ålder, äfven om den på intet sätt varit förenad med brist på arbetskraft och arbetslust, redan i sig sjelf betraktats såsom en tillräcklig grund för misshaglighet, har man kunnat skönja af flera tecken, bland annat af en nyligen timad tilldragelse i brödrariket, hvars främste och utmärktaste embetsman blifvit trugad att lemna statens tjenst och icke längre fresta framtiden, endast derföre att han skulle lemna plats åt en yngre, i egentliga statsmannavärf hittills oförsökt, men personligen omtyckt embetsman. -Ett annat tecken på de nye makthafvandes tendenser och sympatier består i det proportionsvis ymniga utdelandet af ordensdekorationer och adelsdiplomer. Det har i afseende på de sistnämda bekräftat sig hvad vi. för någon tid sedan yttrade om den numera af ingenting berättigade aristokratiska tendensen att besätta statenshögre embeten och värdigheter företrädesvis med frälsemän, så att, om undantagsvis en ofrälse kommer att bekläda sådana poster, man gerna skyndar att adla honom, om han är nog svag att vilja mottaga en dylik upphöjelsen. Vi ha nyligen haft tvenne talande exempel i adlandet af öfverste Kleen, kort innan han nämdes till chef för ingeniörkåren, samt landshöfding Ros. hvilka båda väl böra tänkas ha med tillbörligt anseende kunnat upprätthålla sina befattningar, äfven om de icke fått begagna en adlig bjelm uti sitt signet. EIDet närmast förgångna tidskiftet saknar dock icke företeelser, som vittna om eller innebära ett framåtskridande. Till följd af pressens bearbetningar och rikets ständers beslut har man under året fått en ny tulltaxa, som frigifver fabrikernas råämnen och skaffar arbetarne lindrigare lefnadskostnad, dels genom tullfribet, dels genom lindrigare importafgifter :å lifsförnödenheter. I afseende på åtskilliga andra af rikets ständer beslutade tidsenliga: reformer, har regeringen gått ständernas önskningar: samt nationens och: tidens for: dringar till mötes. Trenne af dessa reformer innebära onekligen. vigtiga steg framåt på civilisationens bana. Genom lagen om qvinnans myndighet har.ett icke ringa steg tagits till. erkännande af. qvinnans menniskorätt. Genom husagans .afskaffande har en qvarlefva från träldomens tider, ett mörkt drag af barbarism, försvunnit ur vår-lagstiftning. Genom: den ilemnade rättigheten till mera obehindrad hemmansklyfning: och jordafsöndring har tillfälle öppnats för den idoge arbetaren, som hopsparat en summa, att för densamma inköpa en jordbit, der han kan bereda:sig ett fast: hem. S Härtill kunna läggas författningarne om en utvidgad testamentsfrihet, om upphäfvande af bördsrätten i stad, om en mera ordnad lagstiftning i afseende på straff: för bedrägeri m. f.. Dessa reformer ha visserligen icke utått från den nya regimen, men man bör dock ;hålla densamma räkning: för att densamma i fråga om dem icke brutit med det allmänna tänkesättet i. landet utan tvärtor ådagalagt en viss aktning för representationens önskningar samt en eftergift åt rådgifvarnes. konstitutionella inflytande, der detta icke trädt i strid med. viss förutfattade personliga tycken och sympatier. Den af ständerna beslutade och af regeringen sanktionerade grundlagsförändring, som ger en utvidgad representationkrätt åt städerna. ar framkallat mycket lif och rörelse samt politisk diskussion, med anledning af de valordningar, som, till följd af grundlagsförändringen, skolat i de särskilta städerna utarbetas. Det har visat sig, att mångenstäde: och särskilt i hufvudstaden den allmänna an: dan endast behöfver den häfstång,. som ligger uti ett medborgarne lemnadt tillfälle att öfver sina angelägenheter rådpläga, för att lyfta sig upp, och att specielt intresset för repre: sentationsrättens utveckling uti en liberalande är ganska lefvande. Men det har tillika visat sig, att den nya regimen icke är någor vän af en lifligare allmän anda och politisl sielfverksamhet, att den i likhet med: en vis konservativ tidning anser det för en ?skandal? att mängden af de valberättigade, äfven. de som stå på lägre trappsteg i fråga om förmö genhetsomständigheter, , visat deltagande fö ordnandet af en angelägenhet, som är dera: eger på samma gång som den är en samhälls angelägenhet. Regerimgens resolution med an ledning af Örebro stads valordningsförslag ut gör en af årets bedröfligate företeelser: Uton den mer än skäligt vensterhända möotiverin gen och oafsedt den skuggrädsla, :som rege ringen der ådagalägger för den politiska sjelf verksämheten hos folket, innefattar den er utom regeringens befogenhet liggande grund lagstolkning, hvilken, utom det att den är all deles; oberättigad och oriktig, tillika är full komligt onödig, då regeringen hade haft ful makt och myndighet att utan någon dylil motivering vägra sin sanktion. Efter rikets ständers begäran ha flera komi ter blifvit nedsatta, hvilka samfäldt ha til uppgift att föreslå en stor omskapning. a Sverges inre förhållanden. Dessa komiteer: arhaten ctvnas 2 vidt man får döma af dam