STOCKHOLM den 8 Jan, Årsskiftet innebär alltid för den enskilte så väl som för den offentliga pressen en otvungen anledning att kasta blicken tillbaka på den närmast förflutna tidtymden, och att med -anledning af de mer eller mindre till fredsställande företeelser, vid hvilka blicken förnämligast dröjer, söka för sig karakterisera dess betydelse för den enskilta och allmänna välfärden och utvecklingen. EDet nu tilländalupna året hörer icke till dem, som i verldshistorien betecknas såsom epokbildande eller som framstå för folkens minne såsom utmärkta af stora och i deras öden djupt ingripande verldshändelser. Den politiska reaktionen, som följde efter 1848— 1849 årens hänförelse och uti hvilken de förhoppningar och den lifvade stämning, som framkallades genom det orientaliska kriget, gjorde ett kort afbrott, har fortgått och synes, om man skall döma efter företeelserna i Frankrike, som gått i spetsen för denona rcaktion, ännu icke ha nått sin kulminationspunkt. Att denha dock icke kan vara långt borta och att vinden snart kan börja blåsa uti en motsatt riktning, derpå häntyda många tecken. Den i någon mån liberalare anda, som gjort sig gällande inom den preussiska styrelsen har redan åtminstone haft det goda med sig, att den tyska demokratien vaknat ur den apathi, uti hvilken den under Sera år varit försänkt och ur hvilken de apokryfiska tyska rättigheterna i förhållande till Danmark varit det enda, som i någon mån kunnat väcka densamma och ådraga sig dess intresse. I England synes en storartad reformrörelse vara på vägen att begynna, hvilken utan tvifvel skall utöfva ett mäktigt och helsosamt inflytande äfven på kontinenten. Från sjelfva Ryssland hör man talas om storartade reformsträfvanden, som utgå från sjelfva tronen och hvilkas närmaste samt längre bort liggande följder kunna bli af omätlig betydelse för verldens frihet och lugna utveckling. Det italienska frihetssträfvandet, som uti BSardinien eger sin medeloch stödjepunkt, står färdigt att vid första gifna anledning, vid första gynnande tillfälle, med oförminskadt mod återupptaga sin kamp mot det utländska förtrycket och det inhemska tyranniet. En orsak, hvarföre politiken under det förflutna året fått mera träda i bakgrunden och hvarföre en viss domnirg uppenbarat sig på de andliga områdena, ligger uti de finansiella förlägenheter, som hade inträdt under 1857 och som mot slutet af nämde år ledde till en katastrof, hvars menliga följder man under 1833 rönt, under det man af alla krafter sträfvat att afbjelpa dem. 1858 kan sålunda på visst sätt sägas ha varit ett utredningsår, under hvilket de europeiska nationerna icke haft båg och sinne för nya större planer och företag på det ena eller andra området. Oaktadt denna stiltje bör man dock kunna lugna sig med den öfvertygelsen att menskligheten i det hela icke stått stilla. Ingen. som har någon blick för verldshistorien och som icke har bestämda anlag för pessimism, bör i sjelfvisk otålighet kunna föreställa sig. att mensklighetens stora frågor alldeles dö bort. Tvärtom skall man vid närmare efterseende finna, att allt flera vigtiga frågor uppstå, förut knappast anade uppgifter inom mensklighetens stora gemensamma lif, inom samhällslifvet, uti vetenskapen, i konsten, öfverallt och på alla verksamhetsfält. En utveckling fortgår på djupet, som af tillfälliga orkaner och vindkast väl kan störas, men icke till fullo hindras. 1838 års historia saknar icke sina ljuspunkter för den, som forskar efter det som i stort kan befordra den allmänna kulturutvecklingen. Under det förflutna året fick man full tillförsigt om att på ett storartadt sätt kunna fullborda det verk, som påbörjades af Vasco di Gama och Columbus, att kunna sätta verldens skilda delar i närmare förbindelse med hvar En fransmans ihärdighet har lyckats öfvervinna egennyttans och de relig ösa fördomarnes motstånd, så att företaget att med en kanal 0 ra Sueznäset nu kan anses betryggadt; Europas förbindelse med den gamla kulurens rika stamländer uti orienten blir derigenom långt mera innerlig; kommunikationen med det. rika Ostindien lätt och liflig. Detta Ostindien med sina oerhörda skatter och hjelpkällor har under det förgångna ärct blifvit befriadt från ett krärvarekompanis odugliga styrelse och kommit under den engelska rege ens hand, som här har ett rikt fält att a på uti lisationens tienst. Verldens a rike, . har för andra gången icke nat hålla uti striden mot några europe jer, och genom den fred, som blifvit afslutad, ha 300 millioner sparsamma, flitiga och läraktiga menniskor blifvit indragna med uti inflytandet af kristendomen och den allmänna civilisationsutvecklingen. Det är i första hand en stor afsättningsmarknad: för den europeiska industrien, som engelsmännen i Kina tillkämpat sig. Men efter de nitiske handelsmännen, som rödja vägen, följa missionärerna, vetenskapsmännen, hela den europeiska kulturen. Äfven det ännu strängare afslutna Japan har måst öppna sig, för att låta Europa något blicka in uti sitt hittills så strängt afstängda lif. En ktrisk tråd sammanbinder sedan 1858 de skilda verdshalfvorna. visserligen ännu icke 1, men dock bevisande möjligheten för vetenskapen och industrien att genom samarbete en dag kunna åstadkomma det beundransvärda och gagneliga resultat, som med företaget varit afsedt.