i Christianstadsbladet? för den 18 dennes och hvari Svenska Tidningens förtjenstericke ned: sättas. Christianstadsbladet redigeras såsom bekant af den på sitt sätt ryktbare prestmannen Angeldorff samt är en själsfrände till Svenska Tt :n och Folk skulle på vrund af Euclid d E som äro lika med ett och samma zro sinsemellan lika?, kunna draga den slutsatsen att Svenska Tidningen och Folkets Röst också äro . själsfränder). Så här yttrar sig Christianstadsbladet bland annat: Det är oss angenämt, att en tidning som inom pressen representerar en riktning af der stora vigt och betydelse som Svenska Tidningen, icke lemnas att gå under... Christianstadsbladet hade nemligen hört omtalas, att Svenska Tidningen skule med detta års slut upphöra, men sedan erfarit att så icke blir förhållandet, och att blott formatet något minskas. Bladet gör derpå någti små klandrande anmärkningar mot Svenska Tidningen, som är i vissa stycken för liberl och i andra för konservativ?, hvilka anmärkningar vi förbigå, likasom försöket att bevisa Svenska Tidni: gens nödvändighet, såsom en väckelse för diskussionen, om. ej: annat. Det förekommer oss derföre, säger Christianstadsbladet, i hög grad korttänkt, då vi se bland de tidningar, som äro Svenska Tidningens antagonister, en skadeglädje framlysa öfver att denna tidning behöfver understödjas af enskilta patroner, för att kunna utgifvas, och ett hån öfver det rärkvärdiga och betydelsefulla deri, att icke någon enda konservativ. tidning: här i landet gått utan betydliga enskiltå uppoffringar,, och icke kunnat hålla sig uppe mer än några få års. Orsakerna dertill äro mycket enkla. Först ligger det i sakens natur, att en tidning, som intager positionen af fri, sjelfständig, kontrollerande, klandrande, nödvändigt skall anslå den större all mänheten mera än den, som innehar rollen. af ursäktande, försvarande, tillbakavisande anfall. Men äfven i Christianstadsbladets ögon har Svenska Tidningen icke uppnått fullkomlighetens höjd. Sjelf ett mönster för många. kan äfvea för henne en förebild framställas till. efterföljelse. Det finnes, fortfar nemligen den Angeldorffska djupsinnigheten, en roll mellan båda dessa, nemligen det fria både klandrets och försvarets. Denna har Folkets Röst upptagit, och den har visat, att man kan sticka upp i vind och eröfra publik utan att hvarken vara junker eller rödmössa,... Må Svenska Tidningen taga exempel af Folkets Röst! Der kan den lära sig huru en tidning bör uppställas för att alltigenom vara läsbar. Utan tvifvel ämnar Svenska Tidningen lägga detta råd på hjertat; att hon redan af egen drift, längesedan kommit på samma id, visade sig bland anpat för några dagar sedan i en af hennes artiklar, hvari hon på ett verkligen Folkröstaktigt sätt sysselsatte sig med Aftonbladets prenumerationsanmälan. Vi önska-henne all framgång i uppnåendet af sitt ideal och hoppas blott att hon icke måtte vara nog otacksam att icke ej offentligen erkänna sin förebild. — Vi anföra såsom ett anmärkningsvärdt motstycke till den bekanta händelsen, att en handlande i Göteborg blifvit dömd till döden derföre att han knuffat en officer vid praviantbesigtning hemma i handlandens egen bostad, att för några dagar sedan blef i England en soldat vid marininfanteriet icke dömd till hårdare straff än fem års arbetsfängelse för det att han gifvit en underlöjtnant vid regementet ett slag i ansigtet med knytnäfven och hotat att slå ihjäl honom. Karlen skulle ha blifvit ännu lindrigare bestraffad, sades det under rättsförhandlingarne, om icke den förvärrande omständigheten hade förekommit, att han en gång förut hade slagit en underofficer. Enligt svenska krigsartiklarne skulle en soldat ha för:dylikt brott blifvit dömd att arkebuseras. —